Klicka på textrutan fört att läsa hela texten.

I artikeln på Svenska Yles sajt kunde man den 3 september bland annat läsa:

Statsminister Juha Sipilä sade i Yles program Ykkösaamu (på svenska Morgonettan) i lördags, att de flesta asylsökande som kom till Europa år 2015 inte var i behov av skydd, utan att de var ute efter bättre ekonomiska förutsättningar.

Klicka på bilden för att se programmet (på finska).

Statsminister Sipilä sa i programmet, ordagrant översatt från finska:

Det som gjorde situationen svår var det att den största delen av de här människorna som kom var ekonomiska migranter. De kom av ekonomiska skäl och inte för att de flydde krig eller personligt förföljelse. Det är det som har orsakat den här oordningen i Europa.

Klicka på textrutan för att komma till blogginlägget (på finska).

På sin blogg skrev statsminister Juha Sipilä den 3 september bland annat:

Invandrare är en viktig del av Finlands livskraft och framgång. Det finns ett ökat behov av arbetstagare också från utlandet. Det mångfacetterade i varje lokalsamhällen berikar vår kultur och fördjupar vår förståelse av världen. Det förutsätter emellertid att vi kan ha en måttfull debatt om invandringens olika dimensioner.

Finland har också ansvar och skyldighet att hjälpa människor i nöd. Asylkrisen för tre år sedan ställde hela Europa och även oss inför en helt ny situation. Plötsligt kom tio gånger så många asylsökande till Finland jämfört med normalt, och vi var inte särskilt väl förberedda för det. Faktum är att majoriteten av dem som anlände 2015 och under krisen, inte uppfyllde kriterierna för asyl i Finland.

Enligt Migrationsverkets statistik fick ungefär var tredje asylsökande som kom till Finland mellan 2015 och 2017 ett positivt asylbeslut. Av de asylsökande som kom till Europa fick omkring 44 procent positiva beslut. Det vill säga en majoritet hade inte skäl att få asyl i Europa. I ett stort antal människor finns det säkert en rad orsaker till avgång. Förutom krig och förföljelse kan det också vara en önskan om bättre levnadsvillkor någon annanstans som är mycket förståeligt. Men asylsystemets roll är att hjälpa människor som befinner sig i missgynnad ställning.
—————
Det är också hederligt att se att levnadsstandarden i Europa jämfört med i länder i dess omgivning är så stor att det skapar en vilja att migrera.

Kommentar: Helt rätt.

Klicka på textrutan för att läsa hela texten.

Dagen efter, den 4 september, skrev Hufvudstadsbladets chef för tidningens opinionsavdelning, Susanna Ginman, bland annat:

Debatten om orsakerna till att flyktingar sökte sig till Europa 2015 blossade upp efter statsminister Juha Sipiläs (C) uttalande i lördags om att största delen hade ekonomiska orsaker.

En del kallar dem ”välfärdsflyktingar”. Det är att trassla till begreppen. Flyktingar är enbart de som har beviljats internationellt beskydd för att de är utsatta för till exempel hot eller förföljelse. Enligt den flyktingkonvention som världen godkände efter andra världskriget – för att aldrig mera behöva uppleva att människor förföljs, sätts i koncentrationsläger och mördas på grund av sin religion, sina politiska åsikter, sitt ursprung eller sin sexuella läggning – har alla rätt att söka asyl.
—————
Enligt Juha Sipilä har drygt 40 procent av asylansökningarna i hela EU lett till positiva beslut. Forskaren Erna Bodström ifrågasätter också den siffran. Enligt officiella Eurostat-siffror är det över hälften som har beviljats asyl på EU-nivå.

Det är i alla fall klart att en mindre andel har fått asyl i Finland än i EU i genomsnitt. Det kan delvis bero på att det till Finland kom färre syrier än till de flesta andra EU-länder.

I slutet av sin text skriver hon:

Statsministerns position är sådan att allt hen säger hamnar under lupp. Det vet nog Juha Sipilä vid det här laget och därför förvånar hans sätt att uttrycka sig.

Kommentar: Jag förstår inte vitsen med att kalla en manlig statsminister”hen”, men det kanske bara är jag som tycker det låter konstigt. Att hans sätt att uttrycka sig förvånar Susanna Ginman, det förvånar mig. Och ännu mer förvånar det mig att hon, i ett stycke lite tidigare i sin text säger:

Han använde sig av en vokabulär som påminner om den som invandrarfientliga kretsar använder.

Det är svårt att förstå vad i statsministerns uttalanden som kan föra tankarna dit Susanna Ginmans tankar går. Om han, lugnt och sansat (jag såg tv-programmet Ykkösaamu som länkas till i början) redogör för vad han vet och känner till och har uppgifter om, då kan väl ”vokabulären” inte påminna om ”den som invandrarfientliga kretsar använder”? Vad i ”vokabulären” var det månne som fick Ginman att göra en sådan koppling? Det hade varit intressant att veta, men det framgår inte, bara att ”vokabulären” påminde om något ogripbart, oförklarat.

Jag är besviken på att en del i det tongivande finlandssvenska Finland går åt samma blåögda håll som man gått i Sverige. Som tur är så är den finskspråkiga sidan av befolkningen, ca 96-97 procent, inte lika ”blomsterhattstantig” (sagt skämtsamt men kryddat med en rejäl nypa allvar) utan ser mer nyktert och realistiskt på situationen på migrationsområdet. Om Sverige hade haft lika raka, tydliga och realistiska ministrar som Finland så skulle det inte se ut som det gör här, i det sönderfallande, splittrade, segregerade och allt farligare land som Sverige har blivit.

 

© denna sajt. Vid ev citat eller användning av material, vänligen länka alltid till originalinlägget.