Klicka på textrutan för att komma till Migris landrapporter. Tyvärr finns de endast på finska.

Migri (Migrationsverket) uppdaterar sina lägesrapporter med sex månaders mellanrum. Den 12 december 2017 publicerade Migri sin senaste rapport om läget i Somalia och den 15 december 2017 om läget i Afghanistan och Irak.

Migri meddelar bland annat:

Läget är fortsatt instabilt i alla tre stater och i vissa områden har situationen förvärrats. Exempelvis i Afghanistan är våldet på en extremt hög nivå i flera områden än tidigare. Till sådana områden återsänds ingen. Å andra sidan har situationen i Irak förändrats betydligt under sommaren och hösten, när kampen mot IS har framskridit segerrikt.

Att en vuxen asylsökande eller en minderårig asylsökande som har kommit till Finland utan vårdnadshavare uppger att han eller hon kommer från ett visst område innebär inte automatiskt att han eller hon ska beviljas internationellt skydd i något av de här tre länderna. Asylsökande från alla länder beviljas alltid internationellt skydd om de har anledning att frukta personlig förföljelse eller allvarlig risk överallt i sitt hemland.

Om läget i Irak:

Läget i Irak har förändrats kontinuerligt och i hög grad under sommaren och hösten 2017. De irakiska beväpnade styrkorna och de miliser som stöder dem har fortsatt sitt segertåg mot IS, så att IS i slutet av november hade förlorat alla de städer och större områden i Irak som de kontrollerade.

I beslutsprocessen bedöms alltid om den asylsökande har möjlighet att fly till en annan region i sitt hemland. Om intern flykt är möjlig beviljas inte heller asylsökande från de ovannämnda områdena internationellt skydd.

Säkerhetsläget i staden Bagdad har förbättrats klart under 2017. IS kampanj av terrordåd mot Bagdad 2014–2016 avmattades hösten 2016, då operationen för att erövra Mosul började. Det förbättrade säkerhetsläget i Bagdad märks i att flera kontrollstationer har lagts ner och gatorna är fyllda av liv.

Om läget i Somalia:

Det allmänna säkerhetsläget i Somalia är fortsättningsvis instabilt, och landet har lidit av allvarlig torka och en humanitär kris. Till och med slutet av oktober detta år har 1.062.000 personer tvingats fly internt, och den vanligaste flyktorsaken har varit torka.

Situationen i huvudstaden Mogadishu är fortsättningsvis instabil och även attacker som kräver civila offer förekommer. Situationen är dock inte av ett sådant slag att personer från Mogadishu kan beviljas asyl eller alternativt skydd endast på grund av sin hemort. Också Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna och de inhemska förvaltningsdomstolarna har i sin avgörandepraxis ansett att säkerhetsläget i Mogadishu inte är sådant att alla som vistas i staden löper risk för att utsättas för allvarliga rättskränkningar enbart på grund av att de vistas där.

Om läget i Afghanistan:

Talibanerna har inte erövrat några större tätorter under 2017, men har utvidgat sin maktsfär på landsbygden. IS-grenen i Afghanistan har utfört terrordåd framför allt mot shiaminoriteten i Afghanistan.

Det totala antalet civila offer har sjunkit en aning jämfört med 2016. Också antalet internflyktingar har minskat.

I vissa delar av landet är risken för urskillningslöst våld extremt hög och till dessa områden återsänds ingen. För varje asylsökandes del utreds dock alltid möjligheten till intern flykt, det vill säga om det är möjligt för honom eller henne att bosätta sig i en annan region i sitt hemland. Prövningen är individuell och utgår från den asylsökandes individuella förhållanden i sin helhet. Därför beviljas asylsökande från ovannämnda områden inte internationellt skydd automatiskt.

Annika Lumikari, resultatområdeschef på Migrationsverkets rättsliga service:
– Det är fortfarande möjligt att skicka tillbaka personer som kan bosätta sig i ett annat område i sitt hemland än de kommer ifrån. Analysen av så kallad intern flykt görs individuellt och det finns klara regler för hur den bedömningen görs. Den enda ändringen är att fler områden nu ses som sådana dit vi inte kan återsända någon. Men vi anser inte att till exempel Kabul är ett av dessa områden.

Det relevanta är ju huruvida de stora städerna är i sådant skick att folk kan fly dit internt. Det faktum att det i vissa andra områden nu är mera oroligheter har inte direkt att göra med säkerhetssituationen i de stora städerna. Om man ser på varifrån de asylsökande kommer till Finland så är det inte många som kommer från de nya områdena som nu anses som osäkra.

Migri har under de senaste åren skärpt villkoren för afghaner att få asyl i Finland. År 2014 fick 78 procent asyl medan motsvarande siffra för år 2016 var 42 procent.