I Finland är man van vid att tänka efter före. Att stämma i bäcken. Att vara förberedd på det värsta och att också införa lagförändringar för säkerhet(en)s skull. För landets säkerhets skull och för befolkningens säkerhets skull.
Ny integrationslag
Den 1 januari 2025 trädde den nya integrationslagen, KOTO24, i kraft i Finland. Lagen syftar till att påskynda integrationen och sysselsättningen av invandrare och att stärka kunskaperna om det finländska samhället. Målet är att invandrare effektivare ska hänvisas till arbetslivet samt till sysselsättnings- och utbildningstjänsterna.
Ur den nya integrationslagen
Syftet med integrationslagen är att främja
1) invandrares integration,
2) invandrares sysselsättning eller företagande,
3) invandrares kompetens och arbetslivsfärdigheter,
4) förverkligandet av likabehandling, delaktighet och jämlikhet för invandrare,
5) invandrares välbefinnande och hälsa,
6) goda befolkningsrelationer och samhällets mottaglighet,
7) tillgången till behövliga och högklassiga integrationsfrämjande tjänster,
8) sektorsövergripande samarbete mellan integrationsfrämjande aktörer,
9) samordningen av integrationsfrämjande planering och utveckling med övrig nationell, regional och lokal planering och utveckling.
Lagens tillämpningsområde
Denna lag tillämpas på den som har ett giltigt uppehållstillstånd i Finland enligt utlänningslagen. Lagen tillämpas även på den vars uppehållsrätt har registrerats eller som har beviljats ett uppehållskort i enlighet med utlänningslagen. Lagen tillämpas även på en nordisk medborgare vars uppehållsrätt har registrerats i enlighet med vad som har överenskommits mellan de nordiska länderna om registrering av befolkningen.
Vägledning och rådgivning
Kommunen ska sörja för allmän vägledning och rådgivning för invandrare och integrationskunder. Kommunen svarar för att det inom dess område finns verksamhetsställen eller tjänster som motsvarar behovet och där invandraren kan få personlig vägledning och rådgivning oavsett orsaken till invandringen och hur länge vistelsen i landet har varat. Vägledning och rådgivning kan genomföras av kommunen eller en serviceproducent.
Kommunen ska vid behov ge invandrare information om det finländska samhället, service- och utbildningssystemet, arbetslivet samt invandrares rättigheter och skyldigheter i Finland. Kommunen ska vid behov hänvisa invandraren till en bedömning av kompetens och behovet av integrationstjänster enligt 14 § eller till tjänster eller verksamhet som tillhandahålls av kommunen, välfärdsområdet, någon annan myndighet eller en läroanstalt, högskola, organisation, förening eller sammanslutning eller någon annan aktör som främjar integration eller etablering.
Myndigheter som tillämpar denna lag ska informera invandrare om deras rättigheter och skyldigheter i det finländska samhället och arbetslivet i samband med delgivningen av beslutet om uppehållstillstånd, registreringen av uppehållsrätt, beviljandet av uppehållskort eller registreringen av hemkommuns- och befolkningsuppgifter.
Kommunen ska ordna ett integrationsprogram som ska innehålla
1) en bedömning av kompetens och behovet av integrationstjänster enligt 14 §,2) utarbetande av en integrationsplan enligt 16 §,3) flerspråkig samhällsorientering enligt 25 §,4) i 26 § avsedd och annan utbildning och tjänster som främjar kunskaper i finska och svenska, läs- och skrivkunnighet, samhälls- och arbetslivsfärdigheter samt sysselsättning och företagande,5) vägledning och rådgivning under programmet, och6) sluttestning av språkkunskaperna enligt 26 §.
Kommunen ska bedöma invandrarens kompetens och förutsättningar för sysselsättning och studier samt andra förutsättningar för integration samt dennes behov av utbildning och andra integrationsfrämjande tjänster som tillhandahålls av kommunen eller en serviceproducent och behovet av deltagande i organisationers, föreningars eller sammanslutningars verksamhet. Under bedömningen utreds invandrarens mål och önskemål, tidigare utbildning, arbetshistorik, språkkunskaper, arbets- och funktionsförmåga som påverkar förutsättningarna för anställning och integration samt andra faktorer som har avsevärd betydelse för anställning och integration. För utredningen av behovet av tjänster kan invandraren hänvisas till behövliga expertbedömningar och undersökningar. Bedömningen av kompetens och behovet av integrationstjänster ska inledas utan dröjsmål när kommunen får kännedom om en sådan person.
Innehållet i integrationsplanen
Kommunen och invandraren ska i integrationsplanen i den omfattning som invandrarens egna mål, kompetens och behov av integrationstjänster förutsätter komma överens om tjänster som främjar integration, sysselsättning eller företagande, hälsa och välbefinnande samt samhälleliga färdigheter, om deltagande i organisationers, föreningars eller sammanslutningars verksamhet, om studier i finska eller svenska samt om vägledning och rådgivning. I integrationsplanen för en invandrare som registrerats som arbetssökande ska en jobbsökningsskyldighet i enlighet med 44 § i lagen om ordnande av arbetskraftsservice uppställas, om inte något annat följer av den lagen. I planen ska det också överenskommas om uppföljningen av genomförandet av tjänsterna.
Kommunen svarar för att de tjänster som ingår i integrationsplanen utgör en ändamålsenlig och vid behov en sektorsövergripande tjänstehelhet som främjar invandrarens integration. Integrationsplanen ska innehålla tjänster som ingår i integrationsprogrammet enligt 13 § eller andra integrationsfrämjande tjänster.
I integrationsplanen ska de överenskomna tjänsternas ändamålsenlighet motiveras med avseende på uppnåendet av det mål som har ställts för invandrarens integration och sysselsättning eller företagande.
Kommunen ska följa genomförandet av en integrationsplan. Integrationsplanen ska ses över på initiativ av kommunen med anledning av förändringar som skett i integrationskundens behov av tjänster eller livssituation eller på begäran av integrationskunden. Integrationsplanen ska dock ses över minst var sjätte månad.
Kommunen ska för integrationskunden redogöra vilka rättigheter och skyldigheter som följer av planen och de anknytande tjänsterna. Redogörelsen ska ges så att integrationskunden förstår vilka rättigheter och skyldigheter han eller hon har.
Integrationskunden ska
1) delta i utarbetandet och översynen av integrationsplanen,
2) genomföra den plan som utarbetats med honom eller henne,
3) söka sig till och regelbundet delta i de tjänster som överenskommits i planen,
4) underrätta kommunen hur han eller hon har genomfört planen, och
5) underrätta kommunen om betydande förändringar i sitt behov av tjänster eller sin livssituation eller andra förändringar som kan påverka uppnåendet av de mål som överenskommits i planen och deltagandet i tjänsterna.
Kommunen ska ordna samhällsorientering för integrationskunderna, i den mån det är möjligt på deras modersmål eller på språk som de annars har goda kunskaper i, med beaktande av integrationskundernas behov av tjänster och språkliga behov i kommunen.
Samhällsorienteringen ska minst innehålla information om att bo, leva och arbeta i Finland, om hur det finländska samhället fungerar och om individens rättigheter och skyldigheter.
Som integrationsutbildning för en integrationskund som inte är läropliktig enligt läropliktslagen ordnas på basis av dennes integrationsmål, kompetens och behov av integrationsfrämjande tjänster
1) undervisning i finska eller svenska,
2) undervisning i yrkesfärdigheter eller andra färdigheter som behövs i arbetslivet, karriärvägledning eller yrkesplanering och vägledning med avseende på fortsatta studier, sysselsättningsfrämjande tjänster eller arbetsmarknaden,
3) annan undervisning som främjar beredskap i anslutning till samhälleliga och kulturella färdigheter samt medborgarfärdigheter för vardagen.Integrationsutbildningen ska även innehålla en period av inlärning i arbete eller verksamhet som stöder arbets- och funktionsförmågan. Dessutom ska den innefatta identifiering av tidigare förvärvade kompetenser.
Det språkliga målet i integrationsutbildningen ska vara att integrationskunden når fungerande och grundläggande språkkunskaper i finska eller svenska. Sluttestning i finska eller svenska ska ordnas som en del av integrationsutbildningen.
———-
Med avvikelse från 1–4 mom. kan som integrationsutbildning i enlighet med kundens behov genomföras
1) utbildning i läs- och skrivkunnighet, som ges i enlighet med Utbildningsstyrelsens rekommendation för läroplan för utbildning i grundläggande litteracitet inom fritt bildningsarbete, eller
2) grundläggande utbildning för vuxna, som ges i enlighet med Utbildningsstyrelsens grunder för läroplanen för den grundläggande utbildningen för vuxna.
Avgift för oanvända tjänster
Om en invandrare eller en integrationskund har bokat en mottagningstid eller om en mottagningstid har bokats för invandraren eller integrationskunden för vägledning eller rådgivning enligt 10 §, bedömning av kompetens och behovet av integrationstjänster enligt 14 §, utarbetande av en integrationsplan enligt 20 § eller översyn av integrationsplanen enligt 22 § och invandraren eller integrationskunden utan godtagbart skäl och utan att ha avbokat tiden inte har kommit till mottagningen vid bokad tid, får kommunen eller arbetskraftsmyndigheten av invandraren eller integrationskunden ta ut kostnaderna för ordnandet av tolkning, dock högst 56,70 euro (enl dagens kurs ca 595 kronor. Min anm.).
———-
Om den avgift som bestämts för den oanvända tjänsten inte har betalats på förfallodagen, får det från förfallodagen tas ut dröjsmålsränta enligt den räntesats som bestäms i enlighet med 4 § 1 mom. i räntelagen. Den förfallodag som ligger till grund för uttaget av dröjsmålsränta får infalla tidigast två veckor efter den bokade tiden.Avgifter som har bestämts med stöd av 1 mom. samt dröjsmålsränta som tas ut med stöd av 2 mom. är direkt utsökbara. Bestämmelser om indrivningen av dem finns i lagen om verkställighet av skatter och avgifter.
Kommentar: Lagen är givetvis mycket mer omfattande än vad som här citerats. Ett långt kapitel med sju paragrafer ägnas till exempel åt ”Bestämmelser om barn och unga personer som har kommit till landet som minderåriga utan vårdnadshavare”, ett annat handlar om ”Anvisande till kommuner” med fem paragrafer.
Finland. Om lagstiftning för säkerhet(en)s skull. Del 1. – om att straffen skärps för gatugängsbrott. 4 februari 2025
Finland. Om lagstiftning för säkerhet(en)s skull. Del 2. – om att kraven skärps för permanent uppehållstillstånd. 5 februari 2025