Klicka på textrutan för att komma till artikeln i Helsingin Sanomat (på finska).
Återsändandet av papperslösa till Irak kan komma att kosta Finland flera miljoner euro – i förhandlingarna: ambassad i Bagdad och studentutbyte
Finland väntar på besked från Irak i början av året om vad landet konkret vill ha för att ett avtal om återtagande av asylsökande ska bli klart. Finlands inrikesministerium hoppas då få konkreta förslag av Irak på vad som krävs för att man ska få till stånd ett återtagandesystem för irakier som fått avslag på sina asylansökningar. Finländarna har för avsikt att lägga fram egna förslag för ett förtätat samarbete.
Det är möjligt att något officiellt avtal inte blir av, men ur Finlands synpunkt är det viktigast att man får till stånd åtgärder som gör att tusentals irakier kan återsändas till sitt hemland.
Efter mötet i december publicerade Iraks migrationsministerium ett dokument enligt vilket landet fortsättningsvis inte kommer att acceptera tvångsåtersändande av irakiska asylsökande. Inget EU-land har ett fungerande återtagandeavtal med Irak. Ett system för mottagande av dessa personer är ändå inte omöjligt, men det blir inte billigt för Finland. En sådan överenskommelse förutsätter i praktiken ett förtätat samarbete mellan länderna. Enligt uppgifter till Helsingin Sanomat kan kostnaderna för de åtgärder som kan komma att krävas av Finland stiga till flera miljoner euro om året
Enligt ambassadör Päivi Laine diskuterade man inledningsvis om att Finland skulle bekosta yrkes- eller företagarutbildning åt dem som återvänder. Det är också möjligt att Finland skulle ge stöd åt de återvändandes familjer.
”Vi har funderat på hur vi skulle kunna underlätta människornas återkomst till hemlandet. Det här är sådant som vi kanske skulle kunna erbjuda”, säger Päivi Laine.
Irak vill ha tillbaka sina medborgare som rest till Finland, men landet går inte med på att ta tillbaka dem annat än om de återvänder frivilligt. Irak vill inte ge en bild av att det är ett land som tvångsåtertar sina medborgare och samtidigt ser man unga frustrerade män som kommer tillbaka i buntband (med tvång, min anm.) som en fara för rikets inre säkerhet. Att hitta en fungerande lösning är en balansakt, eftersom Finland och Irak inte heller vill ge intryck av att de som rest från Irak till Europa och sedan återvänder, behandlas gynnsammare än andra irakier.
Iraks regering vill också bygga upp det krigshärjade landet. I Bagdad diskuterades hur Finland skulle kunna ge stöd åt, och hjälpa till att utveckla civilkrishanteringen, till exempel när det gäller utbildningen av poliser. Ett tätare skolsamarbete samt någon form av studentutbyte togs upp.
Iraks premiärministers kansli lyfte också frågan om att öppna en finländsk ambassad i Bagdad. En ambassad är viktig för Irak eftersom landet vill skapa närmare relationer med västländer. Päivi Laine börjar sköta Finlands affärer i Bagdad från årsskiftet, men hennes stationeringsort är Helsingfors. En ambassad i Bagdad skulle bli mycket dyr för Finland, men Finlands inrikesministerium ser det ändå som vettigt om man vill ha närmare samarbete med Irak i olika projekt.
”Det är inte uteslutet. Vi får se först hur det nya systemet fungerar”, säger Päivi Laine.
Kostnaderna för ett återvändandesystem måste vägas mot kostnaderna för de tillståndslösa irakier som eventuellt stannar kvar i Finland. Av de ca 21.000 irakier som kom förra året (2015), kommer hälften, enligt myndighets beräkning, att få lagakraftvunna utvisningsbeslut.
I Finland finns det i dagsläget bara några hundra sådana personer, men under nästa år (2017) kan antalet öka upp till 10.000, när Helsingfors förvaltningsdomstol har hunnit hantera överklagandena av negativa beslut från Migrationsverket. Men alla som får negativa beslut stannar givetvis inte kvar i Finland.
Sannolikt kommer många irakier i vilket fall som helst att besluta sig för att bege sig till Central- och Sydeuropa på jakt efter svartjobb. I Finland vill man dock inte ta risken att förhandlingarna med Irak strandar och att tusentals tillståndslösa personer blir kvar i landet.
Trots Iraks officiella linje återsänds redan nu ett antal irakier med tvång från Finland. Men de är ur finländska myndigheters synpunkt för få eftersom Irak endast accepterar att ta emot i Finland dömda brottslingar samt personer med giltiga resehandlingar. I år har färre än hundra tvångsutvisningar genomförts till Irak. Därför börjar man nu på allvar förhandla om ett återvändandeavtal i februari, men ett sådant kan komma att dra ut på tiden ända till hösten. I Finland finns många män från Mosul, staden som landets regering och dess allierade försöker befria från IS. Få irakier vill återvända hem så länge där förs krig.