I texten Val 2018. Lär av Finland: det behövs bara en enda valsedel och valhemligheten kan inte röjas. (7 september 2018), skriver jag om hur smidigt riksdagsval går till i Finland. Jag har också i många tidigare texter ända sedan 2007 skrivit om ämnet, med hopp om att det kanske skulle intressera och eventuellt också inspirera Sverige att införa ett lika smidigt system här. Men icke.Trots att jag förklarat att i stället för att det ska tryckas upp och distribueras miljoner röstsedlar med kandidatnamn från varje parti som kandiderar så kan man med den finska modellen spara massor av papper och därigenom miljön. Kanske går budskapet hem lite bättre om jag tar upp just miljöaspekten som ju står så högt på dagordningarna (i ord, åtminstone) i Sverige. Men också det praktiska och kostnaderna är viktiga. Här verkar dock ingetdera spela någon roll, viljan att förenkla och ”förbilliga” för oss alla som måste bekosta den enorma mängden valsedlar som ska tryckas och skickas ut saknas helt.

Det känns lite extra festligt att som utlandsfinländare får brev från utrikesministeriet med information om det nya brevröstningsförfarandet och med röstsedel, valkuvert, ytterkuvert och ett följebrev för brevröstning där två vittnen ska försäkra att väljaren ”har röstat med bevarande av valhemligheten så att hans eller hennes valfrihet inte har kränkts”.

 

 

 

 

 

 

 

Siffran på den man röstar på skrivs i cirkeln på röstsedeln. I röstningsbåsen finns affischer med namn, bild och kandidatsiffra på alla som kandiderar. Inga extra lappar att hålla reda på eller låtsas ta för att folk inte ska veta vem man röstar på. Enkelt och tydligt.

Tidtabell inför riksdagsvalet

•  valkretsarnas mandatantal fastställs: 31.10 2018
•  uppgifterna plockas till rösträttsregistret (vem är röstberättigad i vilken kommun och i vilken valkrets): 22.2.2019
•  kandidatansökan ska lämnas in: 5.3 2019
•  kandidatuppställningen fastställs: 14.3 2019
•  förhandsröstning i Finland: 3 – 9.4 2019
•  förhandsröstning utomlands: 3 – 6.4 2019
•  valdag: 14.4 2019
•  resultatet fastställs: 17.4.2019

Om valbarhet och kandidatuppställning

Enligt grundlagen är valbar, dvs. behörig att vara kandidat i riksdagsvalet, varje röstberättigad som inte står under förmynderskap. Till riksdagsledamöter kan dock inte väljas personer som innehar militära tjänster.

Vissa höga myndigheter (t.ex. justitiekanslern i statsrådet, riksdagens justitieombudsman, medlemmar i högsta domstolen, medlemmar i högsta förvaltningsdomstolen och riksåklagaren) kan inte heller vara ledamöter i riksdagen utan att avgå från sin befattning.

Valbarheten vid riksdagsval är oberoende av kandidatens hemkommun och därmed kan kandidaten ställ upp som kandidat i vilken som helst valkrets, dock enbart i en valkrets.

Information om riksdagsvalet finns, något förvånande, på ganska många språk trots att det endast är finska medborgare som får rösta och man måste visa att man behärskar språket såväl muntligt som skriftligt för att bli medborgare. Hur som helst så finns information att få på bland annat karelska, enaresamiska, nordsamiska, skoltsamiska, ryska, romani, estniska, kinesiska, thai, vietnamesiska, tyska, spanska, franska, engelska. Men också på albanska, arabiska, persiska, kurdiska, somali och turkiska. Och givetvis på svenska, eftersom svenska är officiellt språk i Finland, parallellt med finskan.