Migri informerar den 6 april 2017:
Det är inte krig i hela Afghanistan och man kan utvisa personer dit
Besluten gällande asylsökande som kommit från Afghanistan har väckt frågor kring hur Migrationsverket kan fatta negativa beslut för personer som kommer från ett land där det pågår väpnade konflikter.
I alla Migrationsverkets asylbeslut ligger ett förbud mot återsändande som är ovillkorligt. Förbudet mot återsändande anger att ingen får skickas tillbaka till ett land där den riskerar dödsstraff, tortyr, förföljelse eller anan omänsklig behandling eller behandling som kränker människovärdet…
Man ska komma ihåg att internationellt skydd enligt utlänningslagen inte är detsamma som att garantera alla människor ett likadant liv som till exempel i Finland, utan att ge skydd åt människor som i sina hemländer är utsatta för personlig förföljelse. I många länder, som i Afghanistan, finns problem som bristen på framtidsutsikter hos den unga befolkningen liksom fattigdom och ekonomiska svårigheter, en dessa problem utgör inte grund för att beviljas internationellt skydd.
Varför kan fatta negativa beslut för personer som kommer från Afghanistan?
Asylansökningar avgörs inte på grundval av om Afghanistan är ett otryggt land eller om landet är ett säkert land för utlänningar att besöka. Varje asylsökandes omständigheter utreds individuellt.
Hela landet Afghanistan är inte i krig och inte heller utgör den allmänna situationen i landet grund för internationellt skydd. De som utsätts för personlig förföljelse beviljas uppehållstillstånd och alternativt skydd beviljas om en person riskerar allvarligt men.
I vissa områden är situationen sådan att man inte återsänder någon dit:
• Striderna mellan talibanerna och regeringen är koncentrerade till landets södra och östra delar. I Afghanistan finns 34 provinser, varav det i Helmand och dess närområden pågår ständiga strider och dit återsänds ingen.
• ISIS är närvarande i de östra delarna av Afghanistan. Regeringen och internationella styrkor har utfört operationer i den södra delen av provinsen Nangarhar för att få bort ISIS från området. Regeringsstyrkorna har gjort luftanfall och ISIS å sin sida har slagit till mot civilbefolkningen. På grund av dessa strider återsänds ingen till de södra delarna av Nangarhar.
Striderna som utkämpas i de nämnda områdena påverkar dock inte majoriteten av befolkningen i Afghanistan på ett sådant sätt att de skulle kunna erhålla internationellt skydd. I de stora städerna i Afghanistan, till exempel, råder inte krigstillstånd. I Kabul, med ca 5 miljoner invånare; Herat med ca 500.000 invånare och Mazar-i-Sharif med ca 400.000 invånare lever folket sitt vanliga vardagsliv.
I huvudstaden Kabul sker slumpmässiga terrorattacker. Kabul är en miljonstad och risken för civila att vara måltavlor för terrordåd är liten. Risken för att råka ut för sådant slumpmässigt våld är inte grund för beviljande av internationellt skydd.
Även om en person kommer från ett av de nämnda områdena där strider pågår, betyder det inte nödvändigtvis att han/hon får skydd i Finland om det är möjligt att slå sig ner i till exempel huvudstaden. Det kan man vanligen förvänta sig av en frisk man.
Myndighetens beslut övervakas i Finland av domstolarna
Finland är en rättsstat vilket betyder att asylansökningarna avgörs enligt lagen och myndighetens beslut kan överklagas i domstol.
Förvaltningsdomstolen avgör självständigt överklagandet av asylbeslut och utreder alltid alla förutsättningar för internationellt skydd eller uppehållstillstånd.
Om situationen för den sökande eller i hans hemland förändras under överklagandeskedet, bedömer förvaltningsdomstolen saken enligt det för tillfället rådande läget, det vill säga med hänsyn tagen till förändringarna, när den fattar sitt beslut.
Migrationsverket formar inte ensamt Finlands beslutandepraxis. Förvaltningsdomstolarna har i de flesta fallen bekräftat de beslut verket fattat.
Det är normalt att en del av besluten återvisas till verket. Anledningen kan vara till exempel en ny linjedragning eller en förändring i den asylsökandes liv eller hans hemland. I mars i år upphävdes 4 procent av Migrationsverkets beslut förvaltningsdomstol på grund av formfel.
I Finland svarar polisen för återsändandet till hemlandet
En asylsökande kan återsändas till sitt hemland först sedan Migrationsverket har utrett behovet av skydd och förvaltningsdomstolen har bekräftat beslutet efter ett eventuellt överklagande.
Efter förvaltningsdomstolens beslut kan den sökande ännu begära förbud mot verkställighet av återsändandet i Högsta förvaltningsdomstolen. Om den inte förbjuder utvisningen ska den sökande enligt lag sändas till sitt hemland. I Finland ansvarar polisen för verkställighet av utvisningarna.
En person har rätt att söka asyl på nytt efter att han har fått ett beslut. Om ansökan görs nom kort tid efter beslutet och det inte finns några nya omständigheter för beviljande av internationellt skydd, kan ansökan avgöras utan nya asylsamtal. Då kommer beslutet snabbt och den sökande kan utvisas omedelbart efter att han fått besked om beslutet.