Det kom ett mejl från en finländare som ibland läser mina texter:
Det här är en intressant undersökning från Suomen Kulttuurirahasto (Finlands Kulturfond), publicerad i Hufvudstadsbladet den 26 mars. Den visar att de viktigaste faktorerna i hur finländaren uppfattar sig själv tillhör, vad jag skulle kalla, det sociala sammanhanget; familj, vänner, jobb osv. Alltså så långt ifrån det som den svenska identitetspolitikerna påstår.
Klicka på textrutan för att läsa artikeln i sin helhet i Hufvudstadsbladet.
Det där är ju något som så gott som vem som helst kan räkna ut själv och n u är det också klarlagt i en omfattande undersökning. I Sverige framhålls ofta inte fakta utan påhittade nya tankemönster som har olika, ibland åtminstone för mig, grumliga innehåll och syften presenteras i stället. Hursomhelst, så här refererar Hufvudstadsbladet del 1 av undersökningen om finländarnas identitet:
Klasstillhörighet betyder mer för de övre än de lägre samhällsklasserna, medan politisk hemvist är en viktig del av identiteten för Vänsterförbundets anhängare. På det stora hela är byggstenarna för finländarnas identitet ändå ganska lika, visar en färsk utredning.
Finländarnas identitet byggs till stor del upp av samma grundstenar: familj, vänner, språk, arbete, utbildning, hemtrakt. Om det är de flesta överens, visar en färsk rapport från tankesmedjan e2 och Suomen Kulttuurirahasto som publicerades på måndagen den 26 mars.
För utredningen har forskarna samlat in ett massivt material med nästan 7 000 svarande, dels genom en webbpanel, dels genom intervjubesök. Sittenkin samanlaisia? (Lika trots allt?) som handlar om finländarnas identitet.
– Det som kanske överraskade mest var likheterna. Trots att den samhälleliga diskussionen kan gå het och skillnader ofta accentueras är vi sist och slutligen inte så olika som det kan verka på sociala medier. Av över trettio olika variabler var över hälften sådana som två av tre upplevde som viktiga, säger Ville Pitkänen, som är en av forskarna bakom rapporten.
Men det finns också skillnader, och skiljelinjerna går bland annat vid klass, kön, generation och politisk hemvist. På frågan om samhällsklass identifierade de flesta sig som medelklass, och två av tre tillmätte inte klasstillhörigheten någon större betydelse för identiteten. Störst betydelse för identiteten hade det för dem som placerade sig i överklassen eller övre medelklassen, av vilka närmare hälften ansåg att det var en viktig faktor.
– Det var intressant och kanske lite överraskande. Historiskt kunde man tänka sig att arbetarklassidentiteten skulle vara stark, men här ansåg de flesta som placerade sig i arbetarklassen alltså inte att klass var särskilt viktigt.
——————————-
När det gäller centrala byggstenar i livet som arbete och utbildning är de flesta finländare överens: över 80 procent av finländarna anser att de är mycket eller ganska viktiga för identiteten. Men då utbildning är viktigast bland de yngre åldersgrupperna och bland högutbildade är arbete en klart viktigare faktor för personer över 60 år.
Del två publiceras senare i vår och går närmare in på finländarnas åsikter och värderingar. I materialet ingår också intervjuer med 660 finlandssvenskar, och del tre i undersökningen publiceras i augusti–september och handlar specifikt om finlandssvenskarnas identitet och värderingar. I slutet av året kommer en rapport om finländarnas inställning till de mest grundläggande frågorna som inte handlar om politik och samhälle.
