En migga reflekterar över hur biståndsmedlen används:
Anders Lindberg på Aftonbladet slår den 25 september i en text på Aftonbladets ledarsida – fast att ”svenska biståndsmedel” ska gå till bistånd utomlands och räknar sedan upp vad det istället har gått till.
Det känns spontant helt fel att pengarna går till att täcka kreditförluster eller till biståndsministerns lön och liknande. I Lindbergs ledare kan man dock endast kort och utan analys läsa att Sverige har flyttat en ansenlig del av biståndsmedlen till oss på Migrationsverket.
Lindberg skriver:
Om hon (biståndsministern) i stället hade gett de 20 miljoner kronorna till exempelvis Läkare utan gränser hade otaliga människoliv kunnat räddas.
20 miljoner hade räckt till medicinska akut-kit åt tre miljoner människor för sjukvård i tre månader. Eller till att vaccinera över nio miljoner barn mot mässlingen. Eller medicinsk utrustning för att förlösa 220.000 mammor.
Hur många människoliv hade vi (Sverige) kunnat rädda om regeringen inte flyttat pengar från biståndet till Migrationsverket? Hur många vaccinationer? Hur mycket medicinsk utrustning?
Varför redovisas inte detta?
Eva Christina Nilsson generalsekreterare i Svenska missionsrådet skriver tillsammans med Niclas Lindgren direktor i PMU och Bo Forsberg generalsekreterare i Diakonia på DN Debatt den 18 juni 2013 att ”Var sjunde biståndskrona går till Migrationsverket”.
Ekot publicerade en intervju den 5 mars 2013 (Borg vill ta biståndspengar till asylmottagandet) där Anders Borg uttalade att ”Migrationsverket behöver mer pengar och då är det lämpligt att ta dessa från biståndet”.
Har aldrig riktigt tänkt på att mina och mina kollegors lönekrav ska ställas mot människoliv i biståndsländer, men vid nästa lönesamtal ska jag be om lägre lön!
Kommentar: Ingenting – ingenting! – förvånar i bananmonarkin, tillika den ”humanitära stormakten” (utrikesministerns ord) Sverige. Ingenting alls.