En migga om ett inslag i Sveriges Radios den 8 oktober: Flyktingbarn som lämnat fingeravtryck i Italien skickas tillbaka av Migrationsverket:
Det känns så främmande för mig att man talar om ”ensamkommande flyktingbarn”! Och flyktingar är de ju inte heller, de är asylsökande. Deras ålder är för det mesta inte alls fastställd på något sätt. Även om någon själv menar att han är 17 år så måste han ju fortfarande bevisa det eller göra uppgiften sannolik. Vilken 17 åring vill bli kallad för barn, förresten? Visst är man minderårig tills man fyllt 18 år, men barn?
Hela reportaget i Sveriges Radio lät märkligt när man gång på gång upprepade orden ”ensamkommande flyktingbarn”, vilket gör att man får associationer till små barn i något flyktingläger utan föräldrar, mat och vatten.
Varför är förresten målet för afghanska ungdomar Sverige? Varför ansöker de inte om asyl i Italien eller om de gjort det (som den killen som intervjuades i radio och som nu ”gömmer sig i södra Sverige”), varför ville de inte stanna där? De är skyddade mot förföljelse i Italien också. De skickas inte tillbaka till Afghanistan, från Italien. Varför anser de sig ha rätt att få PUT i Sverige?
