En migga ”granskar” Aftonbladets ”granskning”:
Jag har tittat på AB:s granskning hittills (Jurist: ”Besvärliga ombud hamnar på svarta listan” och ”Migrationsverket trakasserar mig”) Biträden har varit på tapeten och några av dem har ondgjort sig över att de inte får förordnanden. Migrationsverkets svarta lista över olämpliga biträden, som till en början påstods vara hemlig men som sedan visade sig vara offentlig handling publiceras av AB. Biträden som svartlistas hade glömt att överklaga men några hade varit berusade, somnat under en asylutredning, trakasserat asylsökande sexuellt, dömts för rån etc. Ingen kommenterade listan. Föga överraskande…
Frågan är ändå: Är det rättvist att Migrationsverket väljer biträden till asylsökande? De som jag har varit i kontakt med, och som jobbar i organisationer för asylsökandes rättigheter tycker så. Migrationsverket vet vilka biträden som inte glömmer att överklaga och även i övrigt beter sig korrekt mot de asylsökande. Vad skulle vinsten vara för Migrationsverket att förordna usla biträden? Svaret är: absolut ingenting, tvärtom, då får man bara entlediga biträdet och förordna ett nytt. I övrigt, om det inte rör sig om ett svartlistat biträde, så har varje asylsökande rätt att få det biträde han eller hon önskar om det geografiska avståndet mellan sökande och biträde inte är för stort.
I vissa fall har den sökande specifikt önskat ett kvinnligt biträde. Andra har bett Migrationsverket förordna en man, etc. Biträden som gång på gång försöker få mer betalt än ärendets beskaffenhet motiverar, hamnar inte på en svart lista, men blir inte förordnade lika ofta som biträden som kommer med rimliga kostnadsräkningar. Och vad som är rimligt beror förstås på ärendet, men det är inte rimligt att läsa samma landinformation i flera timmar i olika ärenden och ta betalt för detta varje gång, eller att skriva samma inlaga till varje familjemedlem och påstå att det tog tre timmar varje gång.
Nu är dessutom ”pinnhetsen” ett ämne på AB:s granskning (Ledningen förnekar ”pinnjakt”- här är beviset). Visst existerar den, men vad AB glömmer att nämna (eller inte förstår) är att varje anställd har att följa lagen. Enligt förvaltningslagen måste varje ärende utredas så som dess beskaffenhet kräver och ärenden ska avgöras så skyndsamt som möjligt. Detta innebär att man inte alltid kan fatta beslut inom tre månader, tiden beror helt på hur det mål ser ut som man har för tillfället. Men det innebär självklart inte att man kan ”gömma” sina ärenden i skåpet och syssla med annat på arbetstid, vilket också förekommer.
Kommentar: Artiklarna på Aftonbladets ”granskningsblogg” är inte tillräckligt allsidiga och inläggen är skrivna på samma sätt som deras artiklar skrivs: för att bevisa den ståndpunkt eller åsikt tidningen verkar ha bestämt sig för ska gälla. Det visar bland annat miggans sansade och kloka kommentarer ovan.