Personerna -”hjälparna” – runt de hungerstrejkande afghanerna på olika orter i Sverige menar kanske väl, men är okunniga och stjälper åtminstone i vissa fall mer än de hjälper. Deras agerande liknar i viss mån hur personer med en lättare variant av Münchhausen by proxy agerar. (OBS! Om någon tänker citera föregående mening så ryck inte ut ett eller två ord ur meningen utan citera hela meningen!). Personer med detta syndrom har inte i första hand som syfte att hjälpa människor utan att uppnå den tillfredsställelse som ligger i att vara den som ”hjälper”. Medan (trots att) de själva bidrar till att människor försätts i tillstånd där det kan uppfattas som att det finns anledning att hjälpa dem.

En migga skriver:

profileEn vuxen, ansvarstagande person borde aldrig komma på tanken att uppmuntra människor att hungerstrejka, med de risker det innebär för deras hälsa! Alldeles särskilt inte personer vilkas beslut inte ens vunnit laga kraft!!! Hjälparna måste ju veta vilka det är de ”hjälper” och då vet de också att en del av dem de ”hjälper” har sina ärenden i migrationsdomstolen och/eller i Europadomstolen. Att man då ”hejar på” och uttalar sig i media om hur hemskt det är att de ”inte får stanna i Sverige”, är både direkt lögnaktigt och djupt oansvarigt.

Trots att Migrationsverket klart deklarerat att hungerstrejken givetvis inte påverkar beslutet så stödjer ”hjälparna” en fortsatt hungerstrejk. Varför? Och hur kan någorlunda normalt funtade människor tycka att det är bättre för en asylsökande afghan att hungerstrejka sig till döds – eller åtminstone till stora men för hans hälsa – på en ort i Sverige, än att få sin asylansökan prövad i t.ex. Ungern?

På min fråga om huruvida dessa ”hjälpare” verkligen uppmuntrar – eller ”bara” stödjer – de hungerstrejkande, svarar en migga:

profileJavisst uppmuntrar de dem! De kallar det ”stöd” men anvarstagande vuxna skulle ju göra allt för att övertala dem att sluta med hungerstrejken.

Krasst sett – och utifrån erfarenheter av olika typer av bedrägerier och utnyttjande av lagar och regler – så finns det ju en del råd som ”hjälparna” kan ge till asylsökande som fått avslag på sina ansökningar. Oftast brukar de, som vill stanna i Sverige, och deras smugglare och andra i deras omgivning, känna till dessa vägar. Nämligen:
1) att hålla sig undan i 18 månader (med fri sjukvård och skola, tack vare MP och Alliansen), då kan man få sin sak prövad i Sverige.
Eller, om man inte har framgång den vägen så
2) gifter man sig med en EES-medborgare.
När det gäller icke-Dublinärenden så kan de:
3) återvända till hemlandet, skaffa pass och sedan söka sig till Sverige som arbetskraftsinvandrare.

En migga:

profileDet är verkligen inte svårt att få ett uppehållstillstånd i Sverige! Det är egentligen bara för den som planerar att begå brott här som det är viktigt att ha flykting- eller alternativ skyddsbehövandestatus för de blir svåra att utvisa.

Dock gäller ju, att den som fått avslag på sin ansökan om asyl eller skydd i Sverige ska lämna landet. Att hungerstrejka sig till tillstånd att stanna går inte.

Till slut: Den 8 augusti 2007, för nästan sex år sedan, skrev jag en text med rubriken Afghaner hungerstrejkar för asyl. I den kan man bland annat läsa att ”Den (hungerstrejken) kommer att fortsätta till den 12 augusti, det är så länge som polisen har gett sitt tillstånd”.

Hur är det med polistillstånden på de tre orter där hungerstrejkerna pågår idag, hur länge gäller de?

Här finns tidigare texter på bloggen med ordet Hungerstrejk som sökord.

OBS! Vänligen respektera att texten är © COPYRIGHT denna blogg och inte får förvrängas, vinklas eller användas i syfte som den inte är ägnad för. Länkning till texten får givetvis göras, men kopiering av mina texter är inte tillåtet. Vid citat, var vänlig ange källa!