En migga skriver, apropå inlägget från personal från UD och Migrationsverket vid fyra olika ambassader (15 oktober):
Då och då upptäcker vi på asylprövningen att personer som beviljats UT för studier i själva verket aldrig haft någon avsikt att studera här. De har inte ens anmält sig på skolan eller universitetet på orten dit de skulle, utan omedelbart bytt identitet och ansökt om asyl i stället. Eller arbetat är illegalt ett tag och sedan ansökt om asyl. Detsamma gäller personer som gift sig hit. Men vi upptäcker detta bara om det kommer in tips från någon. Mörkertalet kan vara stort.
Varför finns det ingen återkoppling mellan ambassaden och högskolan, när det gäller gäststuderande? Skulle det vara omöjligt för högskolan att rapportera till ambassaden att ”gäststuderanden”, som är registrerad som inrest i Sverige, inte dök upp när terminen började? Då skulle även vi på verket kunna få namn och bild på personen i fråga och på detta sätt kanske kunna identifiera honom eler henne bland våra asylsökande.
Exempelvis är det hur enkelt som helst för en ”gäststudent” som talar somaliska som sitt modersmål (och somaliska talas i ett flertal olika länder, förutom Somalia) att ge sig ut för att vara somalier som flytt kriget i södra Somalia och påstå att han saknar identitetshandlingar. En sådan asylansökan beviljas ju regelmässigt… Lika enkelt är det att ingå skenäktenskap och efter inresan dyka upp som asylsökande med ett annat namn och utan handlingar, eller med förfalskade handlingar. Detta är svårare att komma tillrätta med.
Varför beviljar ambassaderna dessutom turistviseringar med mera för personer som de vet kommer att hoppa av? Det räcker att ta en titt på statistiken: vilka länder där Sverige har ambassad eller representeras av en annan EU-ambassad producerar flest asylsökande? Om man tidigare gett viseringar till nära anhöriga till den som nu söker visering och dessa anhöriga omedelbart hoppat av sin turistresa och blivit långvariga asylsökande i Sverige finns det kanske ytterligare anledning att fundera lite, eller hur?
Vi som arbetar på asylprövningen på Migrationsverket får givetvis arbete till följd av den nya visionen hos ambassaderna och vi hotas inte av uppsägning pga arbetsbrist. Men är det ett bra sätt att hantera skattepengar?
