Mejl från en bloggläsare:
Jag läser din blogg varje dag och gör det med både nöje och lätt förtvivlan över sakernas tillstånd.
Jag vill denna gång tacka för Lars Odrups inlägg, passade på att läsa igenom dem alla och han har så rätt så rätt om den svenska självgodheten.
Jag hade förmånen att under 2009 bo och jobba i Barcelona och det var en mycket nyttigt erfarenhet för mig. När jag kom tillbaka till Sverige såg jag också för första gången det Ordrup beskriver: den svenska, övergödda pösigheten.
Denna svenska förmåga att definiera världen åt världen, tron på att vi är bäst och att vårt sätt att leva är bäst osv.
Men det som gör mig mest ledsen är att jag också upptäckte all censur och hur man ljugit och mörkat för oss medborgare medvetet och utstuderat i många år. Så numera känner jag mig enbart som den nyttiga idioten både på jobbet och i samhället, frågan är ju vad som händer med mig den dagen jag inte ens längre är nyttig?
Mariana Hammer
Kommentar: Skribenten har tyvärr rätt och jag beklagar att hon tvingas uppleva det hon beskriver. Fler borde öppna ögonen och orka reagera mot det hon skriver om – och som många andra också börjat skriva och tala om. För: alla som ser och uppfattar förtryck, censur och dumhet och låter det pågå utan att reagera på något sätt, är medskyldiga till förfallet.