En av de skarpa miggor som jag har kontakt med sedan många år, uppmärksammar mig på den här ytterst märkliga domen i migrationsdomstolen i Stockholm. Rättens ordförande, överkörd av tre politiskt tillsatta nämndemän, skriver:
Det nu meddelade avgörandet strider rent objektivt mot av Sveriges riksdag fastställd lag och utgör även ett tydligt avsteg från domareden i 4 kap. 11 rättegångsbalken.
Den 27 juni uttalar inrikesminister Ygeman på Twitter:
Dagen efter läser jag en dom från migrationsdomstolen som går stick i stäv med ministerns ord. Jag läser den flera gånger.
Två äldre personer, födda 1936 och 1934 har överklagat Migrationsverkets beslut att inte bevilja dem uppehållstillstånd och att utvisa dem till Grekland, där de båda är medborgare. De sökte uppehållsrätt som EU-medborgare i februari 2012. I april samma år fick de avslag för att de inte uppfyllde kraven för uppehållsrätt. I början av juni samma år ansökte de om uppehållstillstånd på anknytning till sin son som är svensk medborgare. Ansökan avslogs i slutet av augusti 2012.
Det gamla paret har, trots två negativa beslut, stannat kvar i Sverige. De har ansökt om uppehållstillstånd igen, på samma grund: anknytning till sonen. Nu framhålls att de inte klarar att försörja sig och att den sjukpensionerade dottern (som också bor i Sverige) samt sonen inte kan försörja dem. Dessutom menar paret att de är från Libanon och aldrig har varit bosatta i Grekland, landet som de är medborgare i och först sökte uppehållsrätt i Sverige på den grunden. Det faktum att de inte kan försörja sig, är sjuka och inte har vistats i sitt medborgarskapsland vill de skulle utgöra skäl för att de skulle få stanna. Men för att som EU-medborgare erhålla uppehållsrätt i Sverige så måste man kunna försörja sig själv. Det hade de inte tänkt på. Nu ändrades ansökan till att handla om uppehållstillstånd som anhöriga till en son eftersom varken de själva själv eller dears barn kan försörja dem. För lyckas man få uppehållstillstånd så betalar svenska skattebetalare för all vård och för hemtjänst, trots att man aldrig bott och betalat skatt här. Och mycket vård och hemtjänst torde behövas för, som det sgs i domen så är den ena personen
…inte orienterad i tid och rum, har dåligt minne, är i behov av utredning för demens samt har opererats för tjocktarmscancer, är inkontinent, behöver hjälp med personlig hygien och har katarakt i ett öga.
Den andra är
…förlamad i benen och rullstolsburen sedan 22 år, kan inte sköta sin hygien och behöver hjälp med att förflytta sig till och från sin säng.
I domen anges bland annat att:
För att det ska vara rimligt att Sverige ska erbjuda vård måste förutsättningarna för att utlänningen ska kunna få adekvat vård i hemlandet beaktas och även om Sverige i vissa fall kan erbjuda en betydligt bättre vård än vad som kan ges där kan enbart detta inte motivera att ge uppehållstillstånd i Sverige.
Vidare anges att de sökande inte har en stark anknytning till Sverige, men det sägs också att de inte heller har en stark anknytning till Grekland. Det är dock där, inte i Sverige, som de är medborgare.
Migrationsdomstolen för ett långt resonemang kring om huruvida dessa EU-medborgare kan ges uppehållsrätt eller uppehållstillstånd och kommer till slut – obegripligt hur – fram till att trots att kriterierna i lagen för ”synnerligen ömmande skäl” inte kan anses vara uppfyllda, trots att de är EU-medborgare, trots att de vistats illegalt i landet under lång tid så ska de ges permanenta uppehållstillstånd!
För att ytterligare spä på märkligheterna så fattar de tre nämndledamöterna Bo Björksten*, Kristdemokraterna, Charlotte Wester, Miljöpartiet och Lena Lindkvist, Socialdemokraterna, ett beslut som de vet inte följer lagen – ”oaktat lagtextens ordalydelse” – och beviljar permanenta uppehållstillstånd (inte uppehållsrätt) till två EU-medborgare! Rådmannen, den ende juristen i sammanhanget (!) körs över av de tre nämndemännen och det enda han kan göra är att vara skiljaktig och till domen bifoga följande, som är ett utdrag ur texten:
Även med beaktande av hur ömmande deras totala livssituation är så föreligger det inte, med beaktande av rättspraxis, sådana synnerligen ömmande omständigheter som utgör grund för uppehållstillstånd med stöd av 5 kap. 6 § utlänningslagen.
—————————–
Överröstad i frågan huruvida det föreligger synnerligen ömmande omständigheter konstaterar jag fortsättningsvis att ingenting framkommit som gör det sannolikt att det skulle strida mot något svenskt konventionsåtagande att verkställa de ifrågavarande utvisningsbesluten. I förhållande till artikel 3 i EKMR, dvs. förbudet mot tortyr m.m., bedömer jag detta som uppenbart.Med hänsyn härtill saknas det legala förutsättningar att meddela uppehållstillstånd till följd av synnerligen ömmande omständigheter.
—————————–Det nu meddelade avgörandet strider rent objektivt mot av Sveriges riksdag fastställd lag och utgör även ett tydligt avsteg från domareden i 4 kap. 11 rättegångsbalken.
Fallet må vara tragiskt, men det går helt på tvärs mot vad inrikesminister Anders Ygeman tydligt deklarerade på Twitter den 27 juni. Och med lagen. Migrationsverket har begärt prövningstillstånd hos Migrationsöverdomstolen.
Den oordning som råder på asyl- och migrationsområdet kommer inte att upphöra för att ministrar twittrar om det, när en domstol samtidigt fattar beslut som det ovan beskrivna.
Reflektion 1: Vare sig Migrationsverket eller migrationsdomstolen har någonsin, såvitt jag vet, funnit anledning att bevilja förlängda arbetstillstånd ”oaktat lagtextens ordalydelse” i något av de många fall där personer som arbetskraftsinvandrat utvisats på grund av misstag begångna av andra än dem själva…
Reflektion 2: Nämndemän som sätter sig upp emot en juridiskt kunnig domare och som struntar i lagen och anser att permanenta uppehållstillstånd ska ges ”oaktat lagtextens ordalydelse”, kan inte få fortsatta som nämndemän. De undergräver den redan minskade tilltron som finns kvar för rättsväsendet, när de tillåts att medvetet och mot bättre vetande, fatta ett lagstridigt beslut. Hur många andra liknande beslut de här nämndemännen eventuellt medverkat i vet jag inte, men det bör kanske undersökas och personerna ställas till svars för att de medvetet brutit mot lagen. Bo Björksten*, Kristdemokraterna, har i alla fall även tidigare varit med och kört över den lagkunnige rådmannen i ett migrationsmål…
Tillägg: Medan jag skriver detta får jag information om att Aftonbladet skrivit om fallet den 14 juni under rubriken Nämndemän vägrade följa lagen – bröt mot domareden, läs gärna den texten också. Ur den texten:
Men jag har inte tidigare hört talas om en dom där nämndemännen skriver att de vägrar att följa lagen och i stället bryter mot domareden.
—————————
På något sätt får de för sig att vård i Grekland vore en så ”omänsklig och förnedrande behandling” att det skulle strida mot Europakonventionen att skicka hem paret.Ännu märkligare blir det då uppehållstidens längd ska avgöras. Nämndemännen gillar inte begränsningslagen, som säger att uppehållstillstånd som beviljas på grund av synnerligen ömmande omständigheter ska gälla i tretton månader:
”Att i förevarande situation följa lagtexten och enbart bevilja XX och YY ett tidsbegränsat uppehållstillstånd bedöms som icke humanitärt. Som en fingervisning till lagstiftaren om att det i denna typ av fall snarare bör beviljas permanenta uppehållstillstånd finner migrationsdomstolen att XX och YY, oaktat lagtextens ordalydelse, ska beviljas varsitt permanent uppehållstillstånd”.