Att vi har varit på väg mot detta katastrofläge har varit känt mycket länge. Erfarna och kunniga miggor har ju rapporterat om det eskalerande vansinnet år efter år efter år här på bloggen; såväl journalister som politiker och journalister har läst men låtsats som det regnar. Jag drar mig inte för att säga att de alla – alla som vetat om, men inte gjort något trots att de haft makt och möjlighet – har svikit både de verkliga asyl- och skyddsbehövande och hela Sveriges befolkning. Av feghet? Av genuin oförmåga att analysera situationen? Av slö- och slapphet? Jag vet inte, men oavsett av vilka anledningar så har de ”förtroendevaldas” och Migrationsverkets ledningar under diverse generaldirektörer, låtit det här enormt kostsamma samhällsområdet barka käpprätt åt skogen under minst de sex år som miggorna informerat, rapporterat, skrikit sig blå. Så gott som alla som hade – och har – någon form av ansvar har slagit dövörat till.
Politikerna, Migrationsverkets ledning och även representanter för medierna har skapat ett (icke)system i upplösningstillstånd och gjort Sverige unikt i EU, i världen. Sverige är skräckexemplet för andra länder, det man hänvisar till när man talar om hur man absolut inte vill ha det i sitt land. Den typ av ”humanitär stormakt” som landets utrikesminister kallar Sverige, är inte vad andra länder eftersträvar att bli… I Sverige följer man inte ens sin egen utlänningslag utan skapar i stället nya lagar som går stick i stäv med den (jag trodde inte detta var möjligt i en rättsstat, men här går det fint!), som t.ex. att personer som vistas i landet illegalt ges mängder av förmåner (bekostade av skattebetalarna!) trots att de, enligt utlänningslagen, omedelbart ska lämna landet när de fått avslag på sina asylansökningar för att de inte befunnits ha laglig rätt att vistas här.
Dagens Nyheter skriver i dag under rubriken Migrationsverket slår larm: Situationen är desperat lätt yrvaket om det kaos som råder på migrationsområdet, eller snarare på asylområdet. DN borde ha rapporterat mer sanningsenligt, klart och tydligt under minst de fem, sex år som vägen mot detta katastroftillstånd varit känd! I artikeln står bland annat:
Förra veckan sökte 1 892 personer asyl i Sverige. Hundratals av dem flydde kriget i Syrien, men även många eritreaner, somalier och afghaner skrev in sig i Migrationsverkets system.
Det är till Sverige och ”die dummen Schweden” som en majoritet från utomeuropeiska länder vill komma och det är också hit de tar sig. På sätt som i vissa fall nästan har börjat likna charterresor. Med buss genom Europa och egen ”reseledare” (=människosmugglare). Det gäller för allt i världen att lyckas ta sig över bron från Danmark till Sverige, då kan man andas ut och veta att detta land, Sverige, är det minimal risk att man behöver lämna om man inte själv vill.
För ovanlighetens skull används i ett msm (mainstream media) en korrekt beskrivning vad gäller många av de hitkommande: ”…men även många eritreaner, somalier och afghaner skrev in sig i Migrationsverkets system”. Just det: ”skrev in sig” i första hand, för det är vad det handlar om. Inte ”sökte asyl”, vilket de i och för sig givetvis också söker, men en stor mängd kommer hit utan asyl- och skyddsskäl i akt och mening att bli försörjda, få utbildning åt sina barn, få behandling mot svåra sjukdomar eller kunna opereras för något som är dyrt att operera i hemlandet, skaffa sig svenskt uppehållstillstånd och så småningom ett eftertraktat svenskt medborgarskap för att – än så länge – fritt kunna röra sig i hela världen. Just det kanske dock inte kommer att vara möjligt så väldigt länge till. Att visumtvång för – eller åtminstone extra kontroller av – svenska medborgare som reser i världen kan komma att införas inom en icke avlägsen framtid är knappast en utopi utan något som är fullt möjligt och som redan antytts på sina håll. En del kommer också just hit för att det är känt att Sverige är ett land där det är relativt lätt för terrorister att ”skriva in sig i Migrationsverkets system”. De kommer hit för att ha en bas för sina operationer i världen; de kommer för att här rekrytera folk till ”heliga krig” och kanske också för att planera och genomföra dåd som riktar sig mot Sverige och svenskarna för att på så sätt driva igenom förändringar i samhällsordningen som passar den allt växande muslimska befolkningen i landet. Oroar sig de styrande överhuvudtaget för något av allt detta? Diskuteras det alls i Sverige i regering och riksdag bland dem som ska ta faktiskt ansvar för folket och landet?
Man kan sannerligen undra hur det kommer sig att så många oansvariga – eller om de är rent inkompetenta, dvs saknar förmåga att analysera förhållanden – människor har lyckats bli både riksdagsledamöter och ministrar i Sveriges regering. Det är dessa människor – och givetvis ledningarna för Migrationsverket genom åren – som har försatt oss alla (inkl det relativa fåtal som faktiskt har asyl- eller skyddsskäl och som också styrker sin identitet och sin historia så som lagen stadgar), i en mycket svår situation. En situation som – även om ingen vill låtsas om det – kommer att bli mycket, mycket värre och snart helt ohanterlig.
Det är kaos på asylinvandringsfronten, bedräglig asylinvandring beskrivs i detalj vecka efter vecka i initierade berättelser av miggor här på bloggen. Berättelser ur den verklighet som miggorna ser och upplever som alla politiker, medier och andra mycket lätt kan ta del av. Ändå fortsätter riksdag och regering i samma aningslösa (?) spår.
På sin stämma 20-21 september presenterade till exempel Centerpartiet ett av de mer orealistiska och icke-verklighetsanpassade förslag som förts fram på länge: I princip alla anhöriga och släktingar till härvarande asylinvandrare ska kunna komma hit, såväl mor- och farföräldrar som mostrar, fastrar, morbröder, farbröder (och givetvis deras barn)! Läs om det ogenomtänkta och oanalyserade förslaget från medlemmar i ett politiskt part som inte lyssnar på dem som vet hur det ser ut på asylområdet och som inte tagit reda på fakta innan de presenterar sina förslag, i texten Centerpartiet har inte tänkt igenom sina förslag ordentligt! ”Centerpartister är bäst på att ha kul” twittrar en del av dem. Må så vara. Men de borde också kunna twittra: ”Centerpartister är bäst på att lägga fram genomtänkta, kloka, genomförbara och realistiska politiska förslag”!
När ska man i Sverige ta av sig skygglapparna, inse och acceptera verkligheten och ta itu med den? När ska asylbedrägerierna stoppas? När ska asylhanteringen anpassas till vad som sägs i utlänningslagen? När ska Sverige lära sig av andra länders politiker som har kontroll och tar faktiskt ansvar? Hur många hundra inlägg till måste miggorna skriva – och i hur många år? – innan det de skriver om får genomslag?
Läs miggornas berättelser samlade i en bok omfattande åren 2008-2011: Inte svart eller vitt utan svart och vitt för att få en bild inifrån Migrationsverket och ta del av skildringar direkt från dem som hanterar de asylsökande och har det praktiska ansvaret för hur svensk utlänningslag efterlevs (samtidigt som de ofta får motstridiga order från sin ledning och ska tillämpa Lean…). Läs också gärna en recension av boken i Dagens Juridik! Nästa ”migg-bok”, som omfattar åren 2012 och 2013, alltså en direkt fortsättning, kommer i februari 2014. Och följ vad som berättas av miggorna, rakt upp och ner och utan krusiduller, här på bloggen!
Läs mer om miggorna här! De är antingen jurister eller har stor samlad erfarenhetsbaserad expertis som åratals dagligt arbete med dessa frågor har gett. De har ingen som helst anledning att, likt politiskt ”ansvariga” eller höga chefer inom Migrationsverket, berätta annat än sanningen, sådan de ser och upplever den. De strävar ju inte efter att bli invalda eller omvalda i politiska församlingar. De har inga höga positioner med skyhöga löner att bevaka. De behöver inte lyda under partipiskor. De trånar inte efter att sitta vid maktgrytor för att behålla egna omfattande privilegier (de har ju inga!). De, miggorna, har inget annat syfte med sin rapportering än att informera en oinformerad allmänhet och göra det omöjligt för politiker och verkets ledning att säga: ”Det hade vi ingen aaaning om”!