Håkan SandvikHåkan Sandvik
Foto: Merit Wager

Under vinjetten "Be my guest" skriver här Håkan Sandvik (2 500 träffar på Google). Håkan Sandvik är tidigare flyktingpräst inom Svenska kyrkan. Han har bott många år i Jerusalem och är en av få – kanske den enda i världen – som håller gudstjänster på svenska, finska och arabiska. Han kan också emellanåt höra honom i radions P1 där han framför sina "Tankar för dagen" .

Asylrätt – finns den?
Det är en mänsklig rättighet att söka asyl, det hävdar redan FN´s flyktingkonvention. Men det finns frågetecken. För att få söka asyl måste man lämna sitt eget land. Hur gör man det?

När vi talar om asyl och asylrätt, talar vi – naturligt nog – ur ett mycket svenskt perspektiv. Vi ser hur våra myndigheter uppfyller sina utfärdade löften för de asylsökande som kommit till Sverige. Vi glömmer lätt att utgångspunkten för hela frågeställningen de facto handlar om hur situationen ser ut runtomkring i världen.

Låt mig förklara vad jag menar med ett par exempel:
Efter mycket kraftiga oroligheter i ett land i Mellanöstern – oroligheter som uppmärksammades också i svenska nyheter – fick fyra ungdomar och en ung familj, som inte alls deltagit i oroligheterna ett dödshot riktat mot sig. Dödshotet framfördes muntligt, skriftligt genom hot skrivet på väggarna till deras hus och genom  misshandel. Landets myndigheter kan – någon skulle säga vill – inte skydda dem. Alla är överens att det finns ingen annan utväg än att få dem ut ur landet.

Men hur får man dem ut ur landet?
Jag blev kontaktad och ombads göra vad jag kan. Jag gjorde en översikt av möjligheterna:

1) Gå till en europeisk ambassad och be om hjälp – detta är inte möjligt. Ingen ambassad skulle ställa upp. (Jag diskuterade med flera ambassadörer. )
2) Ansöka om vanligt besöksvisum till något Schengenland. Ogifta unga människor kan i praktiken inte få visum, inte heller en hel barnfamilj om de inte uppfyller vissa kriterier som är omöjliga i detta fall.
3) Köpa ett Schengen-visum på svarta marknaden. Priset har gått upp fruktansvärt det senaste året. Och när de skulle komma till ett Schengen-land och ansöka om visum skulle de skickas tillbaka till det land i vars namn det köpta visumet är utfärdat. De Schengen-länder som man kan få köpa svarta visum till skickar dem omedelbart tillbaka.
4) Köpa falska pass av människosmugglare och se till att de kommer till Europa utan några ID-handlingar. Detta är den enda praktiska möjligheten. De skyddsbehövande måste först bli ”illegala flyktingar” för att ha möjlighet att få sina mänskliga rättigheter att söka asyl.

Jag valde inte något av dessa alternativ, utan testar ett annat möjligt alternativ som inte handlar om Europa. Jag kanske berättar om det när jag vet om det har lyckats…. Men frågan blir synnerligen relevant: Asylrätt – finns den? – egentligen…

Det andra fallet gäller en familj som varit på flykt i 24 år, dels inom sitt eget land och dels i grannländer. Familjen har hela tiden levt under dödshot och tvingats flytta flera gånger per år. En familjemedlem har dödats.

Den äldre sonen använde alternativ 4) ovan och kom till Sverige. Efter en lång och traumatisk väntan fick han med fru och barn uppehållstillstånd i Sverige – inte flyktingstatus. Men modern och den yngre brodern lever fortfarande i sitt hemland. De vågar inte röra sig ute. Dödshotet är lika allvarligt för dem idag som det varit tidigare, de senaste månaderna har det till och med förstärkts. Men de kan inte söka asyl om de inte först blir ”illegala flyktingar”. Att de har rätt till asyl bevisas av svenska Migrationsverkets beslut om brodern, men de har inte rätt att söka asyl.

Asylrätten – finns den? – eller kanske rätten att söka asyl…

Jag hör redan protestmullret: ”Vi kan väl inte ta hand om alla människor som hamnar i svårigheter!” Nej, säkert inte. Men borde vi inte i ärlighetens namn dämpa vårt tonfall när vi talar om asylrätt – för många, många som uppfyller alla asylskäl som kan tänkas har inte rätt – i alla fall inte möjlighet – att söka asyl. Rätten att söka asyl finns i praktiken bara för dem som först blir ”illegala flyktingar” eller den lilla del som av UNHCR sänds som kvotflyktingar.

Ur ett utomeuropeiskt perspektiv kan jag inte se annat än att svaret på min fråga "Asylrätt – finns den" är negativt.

Citera gärna men ange källan!