Det finns många kloka människor, tillika goda skribenter och debattörer, som jag följer och ofta läser vad de publicerar eller lyssnar på vad de säger i olika sammanhang. Inte alltid har jag samma åsikt som de, ibland tillför de nya perspektiv på företeelser, sådana som jag själv inte tänkt på. Men ofta känner jag igen tankegångar jag själv har och inspireras av att känna igen mig i. Det här är del 3 i en liten opretentiös serie om sådana personer. Efter Josefin Utas, Widar Andersson och Paulina Neuding skriver jag om två skribenter: Jörgen Huitfeldt och Henrik Sjögren. På Kvartal, resp. Fokus.

Deras texter är välskrivna, välgenomtänkta, grundligt researchade (när så krävts) och väjer inte för att ta upp ämnen som inte är lätta att skriva om i det felsökarklimat som råder på mediefronten i Sverige idag.

Här några läsvärda och därför rekommenderade texter att ta del av, inte bara nu i mellandagarna (det är den 30 december när detta skrivs), utan närsomhelst. Rekommendationen är också att läsa deras kommande texter, jag har svårt att tänka mig att de kommer att hålla lägre kvalitet än de hittills skrivna.

Jörgen Huitfeldt

•  Hur den norska Sverigebilden drastiskt förändrades. – Kvartal 29 december 2022. Ur texten:

Sverige var länge ett gott exempel för andra länder att ta efter. Och det var inte bara i våra egna ögon – vårt land var verkligen en föregångare på många områden: Exempelvis jämställdhet, barnuppfostran, energiförsörjning, ekonomisk jämlikhet och internationell solidaritet. Detta har präglat vår självbild och medfört en tämligen hög svansföring på den internationella scenen.

I takt med våra växande problem har bilden dock snarast vänts i sin motsats. I grannländerna och på andra håll används Sverige allt oftare som ett skräckexempel. Okontrollerad invandring, växande otrygghet och en alltmer brutal gängbrottslighet är några av de områden som i Norge betecknas som ”Det svenska tillståndet”.

•  Hur lång är en arm? – Kvartal 19 december 2022. Ur texten:

I Kalmar har Sverigedemokraterna nyligen uppmärksammats för sin kritik av bibliotek som anordnar evenemang där dragshow-artister läser normkritiska sagor för barn. Lokala partiföreträdare menar att konceptet som kallas Drag queen story hour bör stoppas helt.

– Armlängds avstånd från kulturen slutar absolut gälla när direkt perversa material inte hålls på armlängds avstånd från barn, säger Jonathan Sager, fullmäktigeledamot i Kalmar kommun till Aftonbladet.
———-

Författaren och dramatikern Stina Oscarson väckte stor uppmärksamhet när hon i ett reportage i P1 Kultur vittnade om hur det gick till när hon sökte pengar från det offentliga. Det hade skett en gradvis förskjutning i identitetspolitisk riktning, menade hon.

– Jag ska alltså kryssa i en ruta huruvida mitt kulturprojekt i Stockholms stad främjar judar, romer, tornedalsfinnar, Sverigefinnar eller samer. För mig, om jag ska göra ett kryss i rutan där det står judar, känns det otroligt obehagligt.

•  Ingen vinner på att västvärldens mobbare ger sig på Qatar – Dagens Nyheters ledarsida 4 december 2022. Ur texten:

Här i väst blir vi lätt både självtillräckliga och historielösa när vi kräver av alla andra länder att de genast ska anamma samma syn på exempelvis hbtq-frågor som vi har. Det är trots allt inte mer än 80 år sedan homosexualitet var förbjudet i Sverige, precis som det i dag är i Qatar. I dag har vi en annan, mer progressiv och inkluderande syn men detta är likväl en del av vår moderna historia. Kampen för rätten att få leva sitt liv så som man själv önskar fortsätter och vilka strider som väntar runt hörnet kan vi inte säkert veta. Men är det självklart att livsstilsliberalismen och det goda samhället förutsätter varandra?

Henrik Sjögren

•  Sveriges Radio och miljonärsmigranterna. – 20 december 2022. Ur texten:

Under våren 2020 uppskattade Skatteverket att det finns cirka 200 000 felaktiga adresser i folkbokföringen. Och hur många papperslösa – det vill säga icke-folkbokförda – som befinner sig i Sverige illegalt är det förstås ingen som vet, men det finns gissningar på allt mellan 100 000 och 300 000 personer.
———-
Kaoset i Folkbokföringen har påpekats av flera statliga utredningar som också har konstaterat att en förutsättning för att komma åt den organiserade brottsligheten, inte minst välfärdsbrotten, är att myndigheterna kopplar grepp om vilka som befinner sig i riket.
———-
Sveriges Radios Ekot har i stället hittat ett fyrtiotal svenska fotbollsproffs i klubbar utomlands, men som fortfarande är skrivna här. Så vad är egentligen problemet med dessa miljonärsmigranter? Jo, att de eventuellt betalar sina skatter i fel land samt att de kan komma i åtnjutande av vissa välfärdstjänster i Sverige som de egentligen inte har rätt till.

Kosovare Asllani, Dejan Kulusevski och Jesper Karlsson är bland de spelare som nämns. De är alla stjärnor som tjänar multum. AZ begärde till exempel en bit över 200 miljoner kronor för den sistnämnde.

Den sjukvård de till äventyrs behöver är helt säkert av världsklass och bekostas med säkerhet av deras klubbar och/eller av privata sjukvårdsförsäkringar.

Att de fortfarande är skrivna i Sverige är väl snarare ett gott tecken än ett problem. Vill de kanske så småningom flytta hem med sina miljoner och därmed bidra med skatter och konsumtion till vårt välfärdsbygge?

Sveriges Radio får det i stället till att utlandsproffsen är kriminella och rentav borde lagföras.

•  Mer än var tredje lärare utsatt för våld. – 9 december 2022. Ur texten:

Grundskollärare tillhör de mest våldsutsatta yrkesgrupperna, visar en färsk sammanställning från SCB. Hela 36 procent av grundskollärarna i Sverige uppger att de har utsatts för våld eller hot om våld de senaste 12 månaderna. Snittet för alla yrken är 13 procent. För lärare har dessutom våldsutsattheten ökat betydligt de senaste åren, medan snittet har legat still för övriga yrkesgrupper. Uppgifterna baseras på Arbetsmiljöverkets arbetsmiljöundersökning och görs vartannat år.
———-
I Skolinspektionens noteringar finner man vittnesmål av elever och lärare om kaos med bråk, slagsmål, kränkningar, bristande studiero, vandalisering och otrygghet. Elever filmar andra elever när det uppstår storbråk. Lärare vågar inte ingripa, trots att elever vädjar om hjälp. Lärare beskriver hur deras skola hela tiden balanserar på gränsen till upplopp. Elever undviker andra elever av rädsla för hämndaktioner. Många lärare är rädda att elever ska slå ihjäl varandra. Lärarna själva uppger att hälften av kollegerna aldrig skulle våga gå emellan i ett bråk av rädsla för att själv bli slagen.
———-
Pontus Bäckström, utredningschef vid Lärarnas Riksförbund och  den som låg bakom rapporten, pekar på exempel ur Skolinspektionens material som visar att det i vissa skolor finns familjefejder och religiösa motsättningar som kommer in i skolans värld.

Detta är något helt nytt, att motsättningar mellan grupperingar tar sig in under skolans tak, liksom det ökade våldet som sker till följd av drogförsäljning. Men detta gäller ett fåtal skolor i utsatta områden och förklarar inte hela den stora ökning av våldsutsatthet vi ser hos landets lärare. Vi har en trend av ökande våldsutsatthet generellt som inte under några omständigheter kan accepteras, säger han.

•  Maria Malmer Stenergard: ”Vi behöver paradigmskiftet” – 23 november 2022 . Ur texten:

Den förra regeringen talade ofta om att den stramat åt. Beramad är presskonferensen med statsminister Stefan Löfven tillsammans med ett gråtande språkrör, Åsa Romson (MP), när det under migrationsrisen 2015 kungjordes att kursen lagts om. Men sedan dess har Sverige beviljat ytterligare 700 000 uppehållstillstånd. Antalet nya uppehållstillstånd har rentav accelererat sista tiden. Invandringen från Ukraina är bara en delförklaring. Av de drygt 130 000 uppehållstillstånden i år är det endast 44 687 som beviljats enligt massflyktingsdirektivet. Åtstramningen blev helt enkelt inte särskilt … stram.
———-
Under många år var den asylrelaterade invandringen den som stod i fokus. Numera är det arbetskraftsinvandrare och deras anhöriga som utgör den största delen.

– Vi ska lägga oss på EU:s miniminivå när det gäller asyl. Men även arbetskraftsinvandringen måste skärpas. Jag kan inte förstå varför människor från andra sidan jorden ska komma och arbeta som diskare, tidningsbärare och snabbmatslagning, när hundratusentals går arbetslösa, säger Malmer Stenergard.
———-

Malmer Stenergard vill höja inkomstgränsen markant för att endast locka till de yrken Sverige är i stort behov av. Enligt henne närmare medianlönen på runt 33 000 kronor i månaden. Den högkvalificerade arbetskraftsinvandringen, menar hon, är nödvändig för att Sverige ska hänga med i den globala konkurrensen.

– Jag träffade Volvo förra veckan som är beroende av spetskompetens, som inte finns att tillgå här i landet, för att utvecklas. Det är den typen av arbetskraftsinvandring vi behöver.
———-

Skatteverket uppskattade våren 2020 att det nationellt finns uppemot 200 000 felaktiga adresser i folkbokföringen. Och bara under 2021 hade över 10 000 personer som skulle utvisas gått under jorden. Antalet personer som vistas illegalt i Sverige finns av naturliga skäl ingen siffra på, men för att ge en fingervisning så har Polismyndigheten sedan 2012 haft i uppdrag att verkställa över 100 000 utvisningar.

Vid 2019 hade endast omkring 35 000 av dem verkställts. Migrationsverkets prognos från juli 2019 visade därtill att 40 000 personer kunde förväntas avvika de följande tre åren.

Så var ska Malmer Stenergard börja?

Tre texter av vardera skribenten, Jörgen Huitfeldt, chefredaktör på Kvartal och Henrik Sjögren, reporter på Fokus. Sex texter i vitt skilda ämnen är intressanta, välskrivna. Man håller med. Man håller inte med. Man förstår det mesta. Man förstår inte allt. Man får aha-upplevelser. Man ifrågasätter om det som skrivs stämmer. Man tar reda på fakta. Man lär sig. Så ska god journalistik och goda skriverier vara. Påverka. Beröra. Ifrågasättas och faktagranskas. Man kan tycka att en text är välskriven och intressant även när den inte sammanfaller med ens egna åsikter och uppfattningar. En sådan text kan antingen stärka den egna uppfattningen/åsikten eller göra att man ändrar sig. Allt är möjligt.

Texter om samhällsfenomen, om små och stora skeenden inrikes och utrikes, ska vara stringenta och gärna skarpa. Men skribenter ska inte förfalla till en låg nivå liknande den, som en del skrivande personer i olika medier nästan gjort till sitt signum. Det är i det långa loppet kontraproduktivt att skriva manipulerande, att vrida på sanningar så att de inte längre är sanningar. det gagnar ingen. Och det är lågt att försåtligt pådyvla människor elaka epitet och påståenden som de inte förtjänar, och som enbart är ägnade att skada och förstöra. Sådan ”journalistik” hör inte hemma i medier som vill ses som seriösa. Det gör däremot välskrivna, genuint informativa och upplysande texter. Som texter av skribenterna ovan.

Tidigare texter i serien:
•  Inspirerande skribenter/debattörer del 1: Josefin Utas. – 4 augusti 2022.
•  Inspirerande skribenter/debattörer del 2: Widar Andersson. – 7 augusti 2022.
•  Inspirerande skribenter/debattörer del 3: Paulina Neuding. – 14 augusti 2022.

© denna sajt.