Jag har skrivit mycket om uiuren Adil Hakimjan, mannen som i sju år satt oskyldigt inspärrad på Guantánamo och när han äntligen släpptes därifrån, fördes till Albanien och tvångsdumpades där. Gå till texten Adil, den oskyldige uiguren från Guantánamo – del 9, varifrån det finnd länkar till delarna 1 till 8 som bör läsas först. Läs dessutom Kohandel med människor – uigurerna som satt i Guantánamo.
Den 26 oktober, skrev Thomas Hammarberg, Europarådets kommissionär för de mänskliga rättigheterna, en artikel på Brännpunkt i Svenska Dagbladet under rubriken Skandalöst om Adil Hakimjan inte får stanna (läs längst ner på bifogad pdf-sida). I sin text uttrycker han sig starkt och tydligt och skriver bland annat:
Men detta är inget rutinärende. Adil representerar en helt ny situation för de svenska myndigheterna. Han kom inte resande till Europa via Albanien, han deporterades dit av de amerikanska myndigheterna. Detta är en avgörande skillnad.
Just det! Migrationsdomstolen, där Adils ärende nu ligger, bör se på detta unika ärende med klara ögon och en normal portion medmänskighet. Ingen begär att någon ska begå lagbrott och bevilja personer uppehållstillstånd lite hipp som happ, men det finns – som vi är så många som har påpekat – alla möjligheter att i detta unika ärende fatta ett unikt beslut. Sverige kommer knappast att översköljas av uigurer som har suttit oskyldigt dömda på Guantánamo i sju år och som har systrar i Sverige, så beslutet kommer att förbli just unikt och inte på något sätt prejudicerande.
Hoppet står nu till dem som i migrationsdomstolen har makten och möjligheten att fatta ett positivt beslut i Adils ärende, vilket Migrationsverket valde att inte göra. Förhoppningsvis gräver de lite djupare inom sig själva, hittar en gnutta Raoul Wallenberg eller Harald Edelstam inne i sig själva och fattar ett beslut i deras anda!