Klicka på textrutan för att komma till replikskiftet i Svenska Dagbladet, föranlett av min text den 7 januari på ledarsidan i (blogginlägg med länk här) under rubriken Sverige ligger långt efter med ålderstester.
Citat ur replikskiftet:
Fredrik Beijer, rättschef, Migrationsverket:
Utgångspunkten i svensk praxis är att bedömning av ålder sker när myndigheten fattar beslut i ärendet. Migrationsverket skriver i sina riktlinjer att vi ska registrera den ålder som asylsökande uppger om den inte är uppenbart felaktig. Detta innebär inte att vi tagit slutlig ställning till den sökandes ålder, utan detta sker när vi fattar beslut i ärendet och vi har ett så brett material som möjligt att ta ställning till. Migrationsverket har fått kritik av Justitieombudsmannen (JO) för att vi har skrivit upp åldern under asylärendets gång. JO poängterar att fram till beslut ”bör den ålder som sökande uppgett vid ansökningstillfället godtas” (12 december 2012 och 9 april 2015).
Jag:
Det må vara ett uttalande av JO, men enligt Migrationsöverdomstolens dom UM 2437-13 gäller att: ”det är den asylsökande som har att göra sannolikt att han är minderårig.”
Domen indikerar tämligen tydligt att åldern bör fastställas när en person söker asyl, i samband med att man börjar utreda, så att man vet vad det är man utreder. Särskilt som skillnaderna i boende, skolgång, sociala insatser och kostnader är stora beroende på om personen är minderårig eller vuxen. Min text fokuserade på att ålderstester behöver göras i Sverige på samma sätt som de görs i de nordiska grannländerna.