Läs bland annat 170 000 svenska pass på drift (SvD 28 mars 2014) och Ask vill utreda försvunna pass (SVT 29 mars 2014, samt regeringens senkomna meddelande (som borde ha kommit för sju pr sedan, eller ännu tidigare…): Uppdrag att överväga åtgärder för att motverka missbruk av svenska pass. Regeringen verkar tro att det här är ett nytt fenomen – synd att den inte läste min blogg och de tidningsartiklar som skrevs kring detta enorma problem för snart sju år sedan… Notera också regeringens överdrivet mesiga och icke-förtroendeskapande försiktiga ordvalet ”överväga åtgärder”…
Apropå att regeringen först nu börjar vakna till när det gäller passbedrägerierna – som verkligen inte ens behöver utredas eftersom fakta redan finns på bordet och det för en ansvarstagande justitieminister bara är att skrida till verket och skärpa kontrollen, som i andra länder – vill jag påminna om vad jag bland annat skrev den 12 november 2007, alltså för snart sju år sedan, i inlägget En kvarts miljon svenska pass är förkomna eller stulna – Sverige: lär av Finland! (klicka gärna på länken och läs hela texten!)
Vad man i Sverige har gjort är att förstöra asylrätten! Vi har inte längre någon aning om vilka som kommer hit, vilka nationaliteter de egentligen har, vilka som är släkt med varandra, om en del är terrorister eller grovt kriminella. Hur ska vi då veta vilka som behöver asyl eller skydd i Sverige? Det här är en katastrof för alla dem som behöver skydd, och en katastrof som kommer att få mycket långtgående och svåra följder för landet. Och ingen i detta land klarar av att göra något åt det! Vi kan lika gärna slopa asylprocedurerna och ta bort alla invandringsregler och öppna gränserna för alla som vill komma hit. För så är det redan nu, i praktiken.
250 000 svenska pass är anmälda förkomna eller stulna. Det är otroligt många, en kvarts miljon! Ett ganska stort antal av dessa pass tillhör människor som fått asyl och så småningom medborgarskap i Sverige. När personen ifråga anmält att passet är borta får han ett nytt. När han anmäler att även det passet ”förkommit” får han ett nytt igen. När han, för tolfte eller femtonde gången anmäler att han ”tappat sitt pass” så får han ett nytt pass…
———-
Sverige, lär av Finland:
I Finland (med fem miljoner invånare mot Sveriges nio miljoner) förkommer eller stjäls ca 7.000 finska pass per år. 2.000 av dem kommer tillrätta, det faktiska antalet förkomna pass är således 5.000. De förkomna finska passen makuleras omedelbart och stryks ur passregistret och kan inte användas över Schengen-områdets yttre gräns.
Den 15 november (för 6,5 år sedan), skrev jag om att I Finland kan man inte, som i Sverige, få ut hur många nya pass som helst… bland annat:
I Sverige kan en och samma person få ut 12, 15 svenska pass utan att något händer. På det sättet uppmuntrar, enligt min mening, Sverige människor i deras brottsliga gärningar. Alla vet att inget händer hur många gånger de än falskeligen tillskansar sig det dokument som i de flesta andra länder (s.k. i-länder åtminstone) ses som en av de viktigaste och mest värdefulla handlingarna. Varför är skillnaderna så stora mellan Sverige och Finland?
Den 27 november 2007, för 6,5 år sedan, skrev jag också den här texten: Om svensk slapphänthet vad gäller svenska pass .
Den 12 december 2007, också för 6,5 år sedan, skrev jag texten: Varför stoppar Sverige inte handeln med svenska pass? Går det i Finland så borde det gå även här… Citat ur inlägget, som bör läsas i sin helhet:
Kanslirådet Jan Sadek på utrikesdepartementet uttrycker sig betydligt rakare:
”Flertalet av de som upptäcks med falska handlingar kommer från Irak och då är väl Istanbul en lämplig väg. Men pass som säljs på plats i Istanbul är förmodligen bara en rännil av de problem som polisen har i Sverige med pass som skickas ner till Irak och Turkiet.”
Men – och det här är det märkliga med Sverige – så här säger säger polisintendent Staffan Tilling på Rikspolisstyrelsen:
”Tyvärr kan vi med dagens lagstiftning inte göra någonting åt det här problemet. Vi kan inte vägra att lämna ut pass oavsett hur många gånger någon tycks ha tappat sitt”.
Nog är det ju märkligt att man ”misstänker” ett omfattande bedrägeri med svenska pass och att man också kan räkna ut att människor tjänar stora summor på handeln med passen, men att man ändå fortsätter att lämna ut pass oavsett hur många gånger folk än ljuger om sina ”tappade” pass! Varför i hela fridens dar låter man i Sverige detta ske och bara står och slår hjälplöst ut med armarna och säger att det inte går att stoppa? Varför gör man inte som till exempel i Finland?
Den 24 juni 2008 (för snart sex år sedan) , skrev jag inlägget På tiden – regeringen ska sätta stopp för missbruket av svenska pass! Läs också den texten och förundras över att åren bara går och man i Sverige inte gjort något åt de allvarliga brott så som passbedrägerier är.
Och – som miggorna också berättat här i snart sju år – det finns massor av människor här i landet som kommit hit på falska handlingar (inte minst de ”förkomna” svenska passen…) och som vi inte har en aning om vilka de är och varför de är här. När ska också det börja tas upp av regeringen? Här på bloggen har miggorna som sagt rapporterat om asylbedrägerier i sju år, hur många år till ska de behöva göra det innan regeringen lyssnar på deras berättelser?
Läs Inte svart eller vitt utan svart och vitt som innehåller miggornas berättelser åren 2008-2011 samlade i bokform (beställ här)! En uppföljare till den kommer i april och omfattar åren 2012-mars 2014.
© Gäller alla mina texter. Vid citat var vänlig ange källan!