Visserligen sken solen idag och det var kortärmsvarmt. Men när jag gick på Folkungagatan, förbi Södermalmskyrkan, såg jag något som jag alltid förknippar med annalkande höst: träden beskars.
Där klättrade de, högt uppe i träden, killarna med sina motorsågar. ”Svisch”, sa det och så ramlade en stor gren med vackert klar- och mörkgröna blad till marken. Och en till. Och en till… Och snart låg där massor av grenar som sedan forslades bort. Och träden var ”nyklippta” inför vintern och nästa vår och sommar. Lite vemodigt, på något sätt…
