Klicka på textrutan för att komma till artikeln Ilta-Sanomats sajt (på finska).
En asylsökande blev besviken på Finland: ”Nu ber de oss att städa och att delta i köksarbete…”
I artikeln berättas om fyrverkerier som skrämt och upprört asylsökande på nödinkvarteringen, särskilt att en raket skjutits mot ett fönster men varken orsakat mänskliga eller materiella skador.
Trots att ingen och inget skakades förorsakade det rädsla bland de boende på nödinkvarteringen.
– Den skada som uppstod är att de boende nu är rädda och kanske också arga och oroliga över vad det egentigen handlade om, berättar Marja Huttunen.
En av de boende på Multisilta nödinkvartering berättar för tidningen om sina upplevelser.
– Vi mår dåligt. Vi kan inte sova. Våra familjemedlemmar lider i Irak och vi lider här. Resultatet av den här attacken är att jag vill återvända till Irak. Många andra vill det också.
Den boende berättar om sina erfarenheter av Finland. Han säger att han är besviken.
– Vi kom till Finland genom många länder och vi ville specifikt just till Finland för att alla berömde landet. Det skulle vara ett humant land där man behandlar människor väl.
Första upplevelsen av Tammerfors var madrasser på golvet.
– När vi kom till Tammerfors fanns det inte ens sängar här. Vi soiv på golvet. Efter två veckor kom det sängar. Vi ombads skruva ihop dem själva, de påstod att det skulle kosta 50 euro eller något sådant per säng att sätta ihop dem annars, om någon firma gjorde det, säger den asylsökande.
Huttunen bekräftar att det som erbjöds i början var madrasser på golvet och att de asylsökande fick skriva ihop sängarna själva.
– Det var en jättebra verksamhet för dem, de hade ju tid att göra det. Många gillade det också. Men det finns förstås alltid de som inte tycker om saker, säger Marja Huttunen som koordinerar mottagningen av asylsökande i Tammerfors.
– Nu ber de oss städa, att delta i köksarbete och så vidare. Vi gör vad de beordrar oss att göra men vi är inte vana vid den här sortens behandling. Vi tvättar vara kläder själva, vi lagar vår mat och vi lider på grund av många saker och ändå tycker människorna här inte om oss, säger den asylsökande som talat med tidningen.
Han berättar också att maten som serveras är en besvikelse.
– Vi får 92 euro (ca 900 kronor) i månaden. Här serveras mat, men vi kan inte äta den. Våra familjer i Irak skickar 200-250 euro (ca 1.950 – 2.450 kronor) i månaden till oss så att vi kan köpa mat i butiken.
Enligt Marja Huttunen är maten huvudsakligen densamma som bland annat i Tammerfors skolor.
Pengar är enligt de boende ett stort problem eftersom bland annat mediciner bekostas av dem själva. Dessutom är bussresorna dyra, inkvarteringen ligger långt från stadens centrum.
– Till råga på allt så har vi blivit en börda för våra familjer i Irak. De är oroliga för oss, de fruktar för våra liv och dessutom försörjer de oss.
Den asylsökande som talat med tidningen klagar också på sjukvården:
– Uppenbarligen har asylsökande inte rätt till sjukvård. Först när vi beviljats uppehållstillstånd får vi vård.Enligt Marja Huttunen har de asylsökande rätt till akut hälso- och sjukvårdsservice.
– Vi har sjukvårdspersonal och öven läkare till vårt förfogande en gång i veckan, säger Marja Huttunen.
© Översättning Merit Wager. @ denna sajt. Vid citat, vänligen länka till detta inlägg.
