Det går helt enkelt inte att med gott samvete undanhålla läsarna miggornas berättelser helt! Ett stort antal av deras texter har samlats i manuset till nästa bok och har inte publicerats här på bloggen. Jag hade inte tänkt lägga ut deras berättelser alls här på bloggen mer, eftersom de ska publiceras i en ny bok om två år. Men så kommer ett mejl som detta, som jag både anser och inser måste publiceras redan nu. Så har jag åtminstone vidarebefordrat det idag, den 20 april, även om – som vanligt – inga s.k. ansvariga kommer att låtsas om något. Alltså, text från en migga:
Alice i Underlandet
Undrar hur den nye GD:n kommer att känna sig? Han kommer trots allt från en del av rättsväsendet där lag och rätt, utredningar, främja den som har rätt men beivra den som inte har det, etcetera och så vidare är ledord. Och så hamnar han i den del av statsförvaltningen som sitter och administrerar organiserat bedrägeri. Och som försöker göra det med skygglapparna på dessutom. Och med en jättebyråkrati dessutom.
Vår nye GD kommer till att börja med att finna att Migrationsverket älskar byråkrati. Vi hade en ”chefsförtätning” för några år sedan när det också infördes särskilda avdelningschefer. Det var ett gott syfte med det förslaget, att minska avståndet mellan anställda och arbetsgivare och skapa en bättre kommunikation mellan dem. Det är bara det att om detta hade lett till ett konkret positivt resultat så hade vi sett en sådan analys. Den lyser däremot med sin frånvaro.
Migrationsverket älskar ”experter” och ”stabspersonal”. Ja, verket älskar dem så mycket att det har införts hela verksamhetsområden som består av sådana. Och i linjeverksamheten så har exempelvis verksamhetsområde BBM (Besök, bosättning och medborgarskap) inte en utan numera två centralt placerade expertenheter. Plus en stab. Enligt telefonlistan så är de fler än 30 personer. Det motsvarar alltså två ordinära prövningsenheter!
Nu har det också upprättats ett särskilt centralt placerat ”Lean-centrum”. Och alla i ”Entourage Lean” som en gång väl börjat bära på pärmar, läsa statistik och skapa powerpoint-presentationer, ja de tycker att detta är så trevligt så de återvänder sedan inte till prövningen. Alla krav på verkstadsgolvet att öka produktionen motverkas hela tiden av att vi ska bära dessa stabsnissar på våra ryggar. Och så har de mage att peta oss i ögonen med siffror!
BBM, förresten, har nu något som heter ”elektronisk ansökan”. D.v.s. allt ska lösas via internet. Såvitt jag förstår kan numera en person bluffa sig till ett tillstånd. Det enda den sökande behöver är en dator, två olika e-postkonton och en kapad identitet på någon svensk. Alltså, någon någonstans kollar först i det svenska folkbokföringsregistret – som är offentlig information – och hittar någon svensk person i lämplig ålder som står som ogift. Skickar sedan in en elektronisk ansökan med denna kapade person som blivande sambo. Anger samtidigt att denna kapade person har en viss e-postadress. När Migrationsverket skickar bekräftelsen till den kapade personen så kommer meddelandet till vem då? Jo, den sökande som alltså håller sig med två e-postkonton. Allting spricker givetvis två år senare när det ska till en ansökan om förlängning och den kapade ska infinna sig personligen för en PUT-utredning. Men den dagen den sorgen…
