En migga berättar följande med anledning av det som Belinda Olsson skriver i en artikel i Aftonbladet:
Jag läste också Belinda Olssons artikel och jag instämmer i det du skriver i ditt inlägg Det tar orimligt lång tid…
Hon skulle bara veta hur det är på Migrationsverket! *
Vi är numera fullständigt urusla på att ifrågasätta även de allra värsta rövarhistorier. För om vi gör det så får vi kritik från biträden eller någon annan bisittare. Då är vi rasister och cyniker.
Nu har jag på mitt bord ett ärende som valsat runt hos olika handläggare som alla fått kritik för att de ifrågasatt den asylsökande. Den sökande kom hit från landet X på eget pass efter att han beviljats uppehålls- och arbetstillstånd, UAT, på grund av anknytning till en person i Sverige.
Anknytningen sprack och den sökande gick under jorden. Det har gått sex år och nu han är tillbaka – som asylsökande! Hans förklaring är att han egentligen kommer från landet Y där det råder inre väpnad konflikt. Han har inga id-handlingar, passet som han hade när han beviljades tillstånd var falskt, liksom anknytningen som han kom hit på från början, enligt vad han nu uppger.
Han är över 30 år gammal kan han alltså inte tala sitt modersmål, nämligen språket i landet Y, trots att han påstår att Y är hans hemland där han vistats innan han kom till Sverige. Han kan inte sitt eget språk på grund av att av att han är så traumatiserad av upplevelserna i sitt hemland Y och han kan inte heller tala svenska eller något annat språk. Någon språkanalys får vi inte göra för då är risken att han hamnar i psykos och börjar tala språk som han inte alls kan och han kan då få skador av detta, enligt ombudet.
Hur skulle det gå till att man börjar tala språk som man inte kan? Och finns det något läkarintyg om detta unika fall av traumatisk personlighetsstörning? Knappast. Men det finns en samvetslös skojare, ett cyniskt biträde som tycker att ju fler meningslösa utredningar vi på Migrationsverket tvingas göra på skattebetalarnas bekostnad, desto bättre för hans plånbok, och ett ombud, en tant som tror på allt skojaren hittat på, inklusive att han tappat bort sitt språk efter några års vistelse i Sverige.
Och sedan finns det ett handfallet Migrationsverk där man är rädda för att utreda skojaren på riktigt för då kan man bli anmäld för dåligt bemötande eller något annat. Men nu ska jag utreda honom och jag tar gärna den risken!
Kommentar: * Än en gång uppmanar jag svenska journalister – om de vill veta vad som sker på Migrationsverket – att ta del av vad miggorna berättar om verksamheten under åren 2008-2011. Köp pappersboken eller ladda ner e-boken här! Om den har Per Gudmundson, ledarskribent på Svenska Dagbladet sagt:
Vilken agenda kan vara mer lovvärd än att skydda asylsystemet från bedragare?
Hon bevakar ett område som är sjukt eftersatt journalistiskt: Migrationsverkets handläggning. Enligt principen att varje felanvänt uppehållstillstånd är en stöld från de asylbehövande. Solklart köp.
Ingen blogg i Sverige lär ha så mycket unikt nyhetsmaterial. Dessutom ofta av karaktären sprängstoff, och inom en genre få journalister törs eller kan eller vill bevaka. Nu har Merit Wager skrivit en bok. Köp den!
Och om den står bland annat följande att läsa i en recension i Dagens Juridik:
Alla politiker, jurister, debattörer, chefer och samhällsmedborgare som vill debattera och diskutera migrationspolitik är skyldiga att läsa den här boken. Jag går så långt att jag säger att den som inte läst de här texterna, har inte skaffat sig rätten att ha några åsikter om den svenska migrationspolitiken.
Information: Nästa bok kommer senast i augusti 2014.