Det kommer 2000 asylsökande i veckan nu.
Sa Migrationsverkets ställföreträdande generaldirektör Mikael Ribbenvik i Studio Ett den 14 juli. 2000 i veckan. Till ett litet land som redan har tagit emot tiotusentals asylinvandrare under 20 års tid. Och deras anhöriga. ”Finns det inget tak?”, var det en person som frågade mig. Nej. Inte i Sverige, det största asylmottagarlandet i hela EU utan konkurrens, sett i förhållande till folkmängden. Nej, i Sverige finns inget tak för hur många som tas in, inte i den humanitära stormakten med den megalomana regeringen och verklighetsfrämmande riksdagen. Inte i Sverige där Migrationsverket, den myndighet som har till uppgift att genomföra vad som kallas ”den reglerade invandringen”, inte klarar sitt uppdrag.
Norge
Invånare: 5 miljoner
Antal asylansökningar 1.1 – 30.6 2014 = 5.341
Danmark
Invånare: 5,5 miljoner
Antal asylansökningar 1.1 – 31.5 2014 = 2.846
Finland
Invånare: 5,4 miljoner
Antal asylansökningar 1.1 – 30.6 2014 = 1.475
Sverige
Invånare: 9,5 miljoner
Antal asylansökningar 1.1 – 30.6 2014 = 31.915
Det kommer som sagt asylsökande i en takt av 2.000 människor i veckan, det är 286 om dagen. Till Sverige, alltså. Håller den takten i sig – eller ökar – så lär antalet asylsökande till Sverige i år bli minst 85.000. Det borde vilken godhjärtad humanitär regeringsmedlem som helst kunna inse går över smärtgränsen och är mer än ett litet land kan klara av.
En liten jämförelse baserad på att det nu kommer 2.000 asylsökande veckan till Sverige:
• Till Norge har under sex månader kommit lika många asylsökande som det har kommit till Sverige på 18,5 dagar.
• Till Danmark har det under fem månader kommit lika många som det kommit till Sverige under 10 dagar och Finland har under sex månader kommit lika många asylsökande som det har kommit till Sverige under fem dagar.
• Till Finland har under sex månader kommit lika många asylsökande som det har kommit till Sverige under fem dagar.
Ett land skiljer sig oerhört markant från de övriga…
Människor runt om i världen vet att det inte går att ljuga och bedra sig in i Finland lika lätt som det gör i Sverige. Ensamkommande asylsökande daltas inte med på samma sätt som i Sverige och får inte allting serverat på silverbrickor som här. De vet också att man i Finland kontrollerar deras ålder, vilket sällan göras i Sverige. Uppehållstillstånd dras också tillbaka om man finner att den som sökt asyl ljugit om identitet, bakgrund och asylskäl. Det görs också i Sverige, men i betydligt mindre utsträckning (man hinner oftast inte) och här kan man också stanna illegalt i princip hur länge som helst som så kallad papperslös.
Människor vet också att har man asyl- eller skyddsskäl och tar sig ända till Finland utan att ha stannat till i ett annat Schengenland så beviljas man uppehållstillstånd. Det är tydligt och klart, det finns lagar och regler och de gäller. Det vet man ute i världen, i de stora asylländerna. I Finland tar man således ansvar: asylsökande får en rättslig prövning av sina asylskäl varvid det görs ordentliga utredningar och undersökningar och har man visat vem man är, var man kommer ifrån och har skyddsskäl enligt utlänningslagen och internationella konventioner så beviljas man uppehållstillstånd.
Vilka länder är det då som tar ansvar, detta i Sverige så fel- och missbrukade ord? Vilket land är det som inte gör det? Som varken tar ansvar för sitt folk eller för dem som kommer till landet och blir utsatta för allehanda mer eller mindre lyckade integrationsprojekt, blir marginaliserade, hamnar i så kallade utanförskapsområden och inte integreras i samhället? Att ”ta ansvar” är inte att fylla på med hundratals asylinvandrare i lilla Blinkarp i Skåne och andra små svenska kommuner som inte mäktar med det och där det lätt skapas en grogrund för äkta, verklig främlingsfientlighet men främst ”regeringsfientlighet”! Vi ser idag resultatet av regeringens – den nuvarande och den tidigare – oförmåga att agera ansvarsfullt som man gjort i grannländerna. Sverige går en helt annan framtid till mötes än Norge, Danmark och Finland – och helt utan att man förankrat den stora förändringen hos sin befolkning.
Den 1
4 juli tog Sveriges Radio i programmet Studio Ett upp problemet med alltför många asylsökande i lilla Röstånga i Svalövs kommun (Migrationsverket: Förstår problemen med detta.). Det blev tyvärr ett tämligen meningslöst inslag som inte gav något nytt, viktigt eller konkret överhuvudtaget.
För en knapp vecka sedan, tisdagen den 8 juli, besökte Edward Nordén, jordbrukare och fritidspolitiker i Centerpartiet i Svalövs kommun; Gunnar Axén, riksdagsledamot och ordförande i riksdagens socialförsäkringsutskott, och jag, Blinkarps asylboende. Min rapport från den dagen finns att läsa här på bloggen, men kan också laddas ner och skrivas ut här.
Migrationsverkets ställföreträdande generaldirektör Mikael Ribbenvik framhöll några gånger i Studio Ett-inslaget att det var Migrationsverket som betalade kommunen. Som om det skulle hjälpa! Men man ska inte skjuta budbäraren, denne levererar bara de budskap som hans uppdragsgivare, i detta fall regeringen, har gett honom att leverera. Det är regeringen som missbrukat sin ställning som folkets företrädare, det är regeringen som förvandlat Sverige till ett helt annat land under åtta år (med hjälp under ett decennium innan dess av den nuvarande oppositionen som snart sitter i regeringsställning igen) utan förankring hos folket.
I Sverige har de så kallade ansvariga i riksdag och regering bortsett från det man ser som självklart i de nordiska grannländerna: att mantrat ”vi tar ansvar” betyder att man i första hand tar ansvar för att grunden är stabil och att folket är med på noterna, då kan man också – tillfälligt när det gäller många, permanent när det gäller en del – bereda en fristad åt människor som behöver skydd och som styrker vilka de är, varifrån de kommer och vilka skäl de har att söka skydd eller asyl i ett land i Norden.
När folket behandlas som undersåtar och körs över (som i Svalöv och andra kommuner) uppstår irritation och frustration, som riskerar att gå ut över de människor som man tar emot som skyddsbehövande. Den beror på att de ser hur den svenska regeringen fjärmar sig från alla andra länder i EU när den tillåter en så stor inströmning av okända människor till Sverige, vilket har blivit ett av de största samhällsproblemen på både kort och lång sikt.
© denna blogg.