Läs först: Första folkmordsrättegången någonsin i Finland (1 juni 2009), om den för folkmord misstänkte rwandiske pastorn i Finland. I texten länkas till flera tidigare inlägg i fallet.

Från Borgå i Finland, där det också – liksom i Sverige – finns en rwandier misstänkt för folkmord, ska hela tingsrätten flytta till Rwandas huvudstad Kigali. Den reser dit den 12 september och ska stanna i fyra veckor.  Men lagman Lars Karlsson är inte glad, och i Hufvudstadsbladet kan man bland annat läsa följande:

Efter att lagman Lars Karlsson redogjort för alla praktiska problem i anslutning till processen påminner han om att Sverige, som har ett motsvarande fall, har beslutat utvisa sin misstänkte rwandier.

– Jag ser ingen orsak till att inte Finland kunde fatta samma beslut, utvisa den misstänkte och låta rwandisk rättvisa ha sin gång.
————
Eftersom justitieminister Tuija Brax bestämt att den misstänkte rwandiern inte utvisas utan åtalas i Finland och i Borgå tingsrätt har Lars Karlsson nu fullt upp med att förbereda rättegången som inleds den förs ta september.

— Efter att ha hört åklagaren och försvaret kommer vi att höra två internationella experter på Rwanda som ger en bakgrund till händelserna 1994. Sedan flyttar tingsrätten den 12 september till Rwandas huvudstad Kigali för fyra veckor.

Överkommissarie Thomas Elfgren reste redan i början av juli till Rwanda för att förbereda processen. Han stannar kvar tills allt är över.

– Med domare, åklagare, försvar och centralkriminalens trupp blir vi sammanlagt över tio personer som flyger till Rwandas huvudstad Kigali. Tyvärr kommer inte den åtalade mannen med. Han vägrar resa och flygbolag tar inte med passagerare mot deras vilja, berättar Lars Karlsson med en suck.

Eftersom rwandiern inte kan tvingas resa måste satellitförbindelse upprättas mellan Kigali och Finland så att den åtalade kan följa med vad åklagarens 40 vittnen säger.

– Ytterligare ett problem är att alla 40 vittnen bor i Butare, tre timmars väg från Kigali. Att transportera alla 40 till Kigali så att de finns på plats rätt dag, höra dem och se till att satellitförbindelsen till Finland fungerar är en jätteutmaning. För att inte tala om tolkandet. Rättegången förs på engelska, franska, finska och kinyarwandiska.
———-
– Vi ska vara mycket nöjda om vi lyckas höra alla 40 åklagarvittnen under fyra veckor. Det är mycket optimistiskt räknat, men kan fungera. När försvarets vittnen ska höras blir en senare fråga. Folkmordsprocessen kommer att bli en dyr affär. Hur dyr har ingen ännu försökt räkna ut, säger Lars Karlsson. Hotellet var för dyrt. 300 euro per natt ville de ha så jag sade blankt nej. Nu bor vi i lägenheter i stället. Det blir en mycket speciell process med tanke på alla praktiska svårigheter. Men om jag är ärlig så måste jag medge att jag gärna hade varit utan den här erfarenheten.

Det här blir en dyr historia för Finland. Att skicka Borgå tingsrätt till Rwanda för att i fyra veckor höra åklagarens vittnen kostar 600 000–800 000 euro (6,5 – 8,6 miljoner kronor), rapporterar Justitieministeriet. Då ingår allt. Domarnas, åklagarnas och advokaternas resor, logi, dagtraktamenten och transporter i Rwanda. Hufvudstadsbladet skriver vidare att det svenska fallet är unikt och på frågan ”Hur kunde svenskarna komma till motsatt beslut mot Finland, att utlämna sin rwandier?” svarar chefen för internationella avdelningen på Justitieministeriet Matti Joutsen försäkrar att Finland varit i kontakt med andra länder innan beslutet att åtala den rwandiske pastorn i Finland fattades och säger vidare att:

– I det här fallet följer Finland samma linje som andra länder. Det svenska fallet är unikt, mig veterligen har inget annat land ansett det tryggt att utlämna för folkmord misstänkta rwandier till Rwanda.

– Innan Finland fattade sitt beslut diskuterade vi fallet med EU och med andra länder i motsvarande situation. Vi fattade vårt beslut självständigt, men alla andra länder har kommit till samma resultat – utom Sverige.

Under en kort tid har fyra mycket liknande fall avgjorts i fyra olika europeiska länder. Hufvudstadsbladet berättar också att:

I Rwanda applåderar man det svenska beslutet.

– Det visar att Sverige förstått att vi kan garantera lika stor rättvisa som till exempel Frankrike och USA. Vi hoppas fler länder följer Sveriges exempel. De som inte litar på oss är välkomna att komma hit och följa rättegången, säger Nkufi Augustin som är talesman för Rwandas åklagarväsende.