Här fortsätter publiceringen av blandade texter skrivna av JGU, en man i sina bästa år, lite tilltufsad av livet, lite udda och därför inte helt inne i samhällets vanliga system. Men inte heller helt utanför. Dock ständigt pank och fimpletande, alltid med sin egen syn på saker och ting. De två första texterna kan läsas under kategorirubriken Texter av JGU i högerspalten, och här följer alltså text 3:
– Oj , vad du skrämde mej!
Hon kom från sängen ut i köket lite rufsig och sömnögd.
– Jaså hade du glömt att jag är här?
– Ja. Jag är sugen på en pizza. Kan du gå ner och köpa? Mjölk också. Du är så söt.
– Eftersom du inte har bäddat åt mig så är det väl lika så bra att jag far hem ikväll?
Han åt upp några kalla spenattortellini som inte smakade särskilt mycket.
– Du ser ut så där. Du lät att se ut så där när du ringde igår och knappt kunde sluddra.
– Nej, men du ser ut så där mellan benen.
Diskussionen ledde ingen vart och var dessutom föga underhållande. "Kanske komma någon vart, men vilken vart och vem någon?", tänkte han tyst att det nog var lika så bra att inte kläcka ur sig i något som helst sällskap.
– Nu har jag varit här i elva veckor snart. Förra gången var det tio månader.
– Ja hur fan stod jag ut?
– Är man dum så är man.