Det blir allt svårare att veta vad man får resp inte får och vad man vågar resp inte vågar tala om i Lagomlandet Sverige, den politiska korrekthetens – inte längre frihetens – stamort på jorden. Och det är svenskarna själva som skapar sina osynliga murar och målar in sig i hörn och sedan förfasar sig över att rasister, främlingsfientliga och homofober och allt vad det är, går under jorden eller går samman i halvobskyra rörelser som, trots att – eller kanske just för att – de bannlyses av pk:arna i samhället, får allt fler anhängare.
Det ter sig lite märkligt att det inletts en förundersökning om utrikesminister Carl Bildts blogg (läs bl.a. här) för att den har innehållit läsarkommentarer som någon (vem???) har tolkat som att de uppmanat till "folkmord på palestinier"! Och att det kan resultera i att Carl Bildt – inte den som skrivit inläggen! – döms för detta trots att det ju inte är han som har skrivit några nedsättande eller hetsande inlägg!!!
Men det här är Sverige idag. Man skjuter förbi målen och de som eventuellt borde utredas och ställas till svars utreds inte och ställs inte till svars. Rättssäkerhet finns inte, det finns det för många exempel på och pratet om yttrandefrihet är tomt eftersom det är så lätt att ropa "hets mot folkgrupp" eller hojta "diskriminering" och riskera att bli dömd för det så att folk snart inte vågar tala med varandra eller skriva annat än menlösa texter.
Vad är det folk i Sverige är så fruktansvärt rädda för? Varför accepterar svenskarna att deras yttrande- och åsiktsfrihet dagligen och stundligen beskärs? "Frihetens stamort på jorden" – det är som sagt länge sedan Sverige gjorde skäl för den benämningen. Sverige idag är ett pk-land där endast vissa åsikter ska finnas och uttryckas och de ska pådyvlas alla. Man ska inte gå emot strömmen i något fall i Sverige. Titta t.ex. på riksdagsledamoten Fredrick Federley som fick utstå spott och spe för att han följde sin egen övertygelse och ville rösta enligt den (om planerna på avlyssning av nästan allt och alla) och inte följa den angivna partilinjen (läs t.ex. här, här och här). Och det är inte många som offentligt vågar ens sakligt diskutera det stora inflödet av asylsökande och som vågar andas att det är oerhört dyrt och att det skapar problem. Inte ens om det är sant får sådana tankar och funderingar luftas i pk-landet Lagom. Det kan ses som "hets mot folkgrupp" eller "främlingsfientligt" eller något annat liknande. Men problemen försvinner ju inte för att svenskarna lägger lock på alltihop! Det är mycket illa och i längden direkt skadligt att folk upplever att de inte får säga och uttrycka sog fritt, det skapar ett helt ohållbart kontroll- och angiverisamhälle.
"En och annan dåre smyger sig ju in", säger Carl Bildt om några av de 13.000 kommentarer han hittills fått på sin blogg. Han har rätt. Men inte behöver man vända upp och ner på allt och använda samhällsresurser till att förundersöka och eventuellt åtala Carl Bildt för det. Förresten så ger ju medierna dessa dårar utrymme genom att citera dem! Samtidigt som samma åsikter anses vara hetsande eller på annat sätt strida mot någon lag om de legat ett tag på utrikesminiserns blogg innan de tagits bort . Märkligt. By the way: de skriverier som ofta är verkligt stötande (och inte sällan rent lögnaktiga) är mediers påhittade och vinklade rapporteringar om kändisar, dokusåpadeltagare och andra. Men ingen tar bort dem, ingen skriker "hets mot folkgrupp" och det tycks vara helt okej. Märkligt. Fast det handlar ju oftast om svenskar och svenskarna omfattas ju inte av diskrimineringslagarna, så… Om de inte är homosexuella, förstås. Eller hur det nu är. Det är lite snårigt och oklart.
Förnumstiga svenska journalister, skolade till att det viktigaste är att jaga – och helst fälla – politiker och andra makthavare, inte att analytiskt och sansat beskriva skeenden, sticker fram sina mikrofoner under Bildts näsa och frågar upphetsat:
"Ser du inte det här som ett allvarligt brott?"
Hå hå ja ja! "Allvarliga brott" är t.ex. våldtäkt, misshandel, mord, pedofili. Där ska journalister och samhället i övrigt sätta in all kraft. Inte på att "dårar" skriver korkade och obehagliga kommentarer på bloggar; kommentarer som går att ta bort. Tidningars och andra mediers skadliga rapporteringar som får konsekvenser för resten av livet för människor, dem rår vi som sagt tyvärr inte på. Och det är en betydligt större skandal än dårars inlägg på bloggar.