Idag, onsdag den 13 december, var jag återigen bjuden på Lucia-lunch på Maria Elementarskola. Rektor Eva Wikberg höll i det hela och talade om gamla traditioner, värda att bevara samt hälsade alla välkomna. ”Gamla” rektorn, Märta Franson, som funnits på skolan sedan 1949, var förstås också med och talade också till de församlade gästerna. Hon är nu 81 år gammal, men forfarande inblandad i mycket av vad som händer i skolan; dels för att hon är intresserad och för att skolan har varit hennes liv (och skolan inte hade kunnat leva utan henne!) i 55 år; dels för att hon bor i skolans hus.
Mina minnen av skolan och dess främsta och starkaste företrädare genom alla år, Märta Franson, sträcker sig tillbaka ända till år 1976. Märtas hisnande berättelser om hur hon, medan skolan var helprivat ända fram till för drygt tio år sedan då skolpengen infördes, körde taxi och spelade piano på krogar för att få in pengar till verksamheten. Hur hon under decennier tog ut 1.000 kronor i månadslön och levde mycket sparsamt, ofta på ärtsoppa och inget annat i veckor. Och mycket annat. Skolan var – och är – hennes familj, hennes livsverk.
Utan Märta Franson hade Maria Elementarskola, som grundades år 1885, gått i graven för länge sedan. För hon och skolan har jagats av nitiska politiker och tjänstemän och anklagats för att det varit ”för lite syre per kubikmeter” i klassrummen och andra vansinnigheter, i stället för att man hade intresserat sig för att titta på elevernas kunskapsnivå och känsla av trygghet och trivsel!
Uppenbarligen är Maria Elementarskola fortfarande populär och eftertraktad eftersom hundratals elever söker dit varje år. Skolan har aldrig haft som mål att bli stor i meningen ”många elever” och har konstant och envist genom åren hållit ett elevantal kring 300. Fler får faktiskt inte ens plats i lokalerna heller, så det har inte varit aktuellt av den anledningen hellt.
För drygt 10 år sedan gjorde Moderna Tider, ett program som gick i TV3, ett reportage om Maria elementarskola och Märta Franson. Märta Franson berättade då bland annat om hur hon förmodligen skulle ha blivit oljedrottning i Texas om hon inte hamnat i Maria Elementar. Hur det gick till när hon blev rektor var också dråpligt, i all sin sorglighet. Det var gamla rektorn, Karin Engdahl, som på sin dödsbädd helt enkelt utnämnde Märta till sin efterträdare. Och så blev det. Det visade sig vara ett genialiskt drag, Märta blev skolan trogen hela sitt liv och man kan inte annat än stämma in i det som programledaren Göran Rosenberg sa i reportaget om Märta: ”Om det fanns hundra Märta Franson på skolor runt om i landet, då skulle vi inte ha några problem i skolorna!”
Dagens Lucia-lunch såg likadan ut vad beträffar menyn som för 120 år sedan, den har inte ändrats nästan alls genom åren. Traditionen bjuder att man ska äta gott men absolut inte ”vräkigt”. Därför bjuds det på en sorts sill, hårdkokt, hackat ägg, tärnade rödbetor och lök samt till det kokt potatis. Efter den enkla rätten serveras risgrynsgröt med socker, kanel och mjölk varefter kaffe och pepparkakor avslutar måltiden. Måltidsdryckerna är Ramlösa och julmust.
Tack för Lucialunchen men först och främst och allra mest: stort tack till Märta Franson för allt vad du har gjort för tusentals skolbarn som aldrig glömmer dig!
Och tack till nuvarande rektor Eva Wikberg både för lunchen och för att hon för traditionerna vidare men också, med varsam hand, inför en del av det goda ”nymodigheter” i skolans verksamhet. Sannerligen en inte alltför lätt uppgift som hon dock klarar alldeles utmärkt.
Och slutligen: jättestort och varmt tack till primärklassernas barn och deras lärare som gav oss ett så fint Luciatåg och vacker sång!
Läs mer om den 120-år gamla skolan på Söder i Stockholm här.
© denna blogg.