Blott Sverige svenska pass har.
Det skriver Fredrik Westerlund, som tidigare bott några år i Sverige men numera är tillbaka i hemlandet Finland. Och fortsätter sin betraktelse med sina finlandssvenska ögon:
Det stötte jag på då jag skulle ansöka om Postens id-kort. De kan man få på två sätt. Antingen styrker man sin identitet genom ”fullgod legitimation” eller, om man saknar fullgod legitimation, så tar man en intygsgivare med sig.
Svensk Kassaservice har lagt ut information om hur det går till:
Som fullgod legitimation räknas:
– SIS-märkt ID-kort (t ex Postens och bankernas ID-kort)
– Svenskt körkort
– Svenskt EU-pass (med vinröd pärm)
– Nationellt svenskt ID-kort
För intygsgivare gäller:
Saknar du en fullgod legitimation ska nära släkting (t ex maka/make/registrerad partner/vårdnadshavare/myndigt barn) intyga att du är du. Intygsgivaren måste vara myndig, folkbokförd i Sverige och ska följa med när du lämnar beställningen.Med andra ord är svenskt EU-pass (250 000 på drift) fullgod legitimation medan finländskt EU-pass (5.000 förkomna/år) inte är fullgod legitimation! Det fick jag erfara då jag skulle lämna in min ansökan om id-kort. Som skäl till att finländska pass inte är fullgod legitimation anfördes att EU-pass inte är tillräckligt säkra, eftersom de är så lätta att förfalska! Efter en del utredningar kom det fram att Posten betraktar finländska EU-pass som resehandlingar.
Däremot går det som sagt att få id-kort med intyg av en person som är folkbokförd i Sverige. Således betraktas vem som helst som bor i Sverige som mer vederhäftig än den finländska polismyndigheten. Maken till svensk självgodhet får man leta efter!
Jag undrar förresten hur det vore möjligt för mig att få id-kort nu, om jag mot förmodan flyttade tillbaka till Sverige, utan fullgod legitimation och utan nära släktingar i landet…