Dan Eliasson, gd, MIGDan Eliasson, generaldirektör, Migrationsverket

Under rubriken Vi följer reglerna replikerar Migrationsvekets (MIG) generaldirektör på Aftonbladets debattsida (finns inte på nätet) den 2 februari på ett inlägg av Hans O Sjöström den 25 januari i samma tidning. Sjöströms inlägg finns på nätet under rubriken Att bli av med dem för gott, är det vad du vill, Dan Eliasson? Det handlar om huruvida man ska/kan/bör utvisa asylsökande till Afghanistan. Hans O Sjöström skriver bland annat:

"Varför säger inte generaldirektör Dan Eliasson: Vi vill inte ha några fattiglappar från tredje världen här. Vi tänker förpassa så många vi kan härifrån, speciellt sådana som kommer från länder där ingen går säker. Då blir vi av med dem för gott. Det skulle inte låta så trevligt, men det vore i alla fall ärligt, eftersom det uppenbarligen är just detta som den svenska förpassningspolitiken går ut på."

Finns det någon som är kritisk mot mycket som MIG gör så är det jag. Och även mot vad en del som generaldirektörer – både tidigare och nuvarande – gör eller underlåter att göra. Det går knappt en dag utan att jag hör om det ena värre än det andra som händer på det där verket (läs bl.a. under Asyl&Migration i högerspalten). Men – och det är ett berättigat men – allt kan inte skyllas på MIG och/eller dess generaldirektör. Faktiskt. Jag försöker ständigt framhålla att på asylområdet är det inte svart eller vitt, det är svart och vitt. Samtidigt. Och att skylla enbart på MIG när man upplever att det är fel att människor utvisas går inte (annat än ibland…). Det finns ju också flera andra aktörer på området: Migrationsdomstolar, Migrationsöverdomstolen, riksdagen och regeringen. Man ska komma ihåg att MIG inte stiftar lagar. Där har gd för MIG rätt när han säger: "Vi följer reglerna". Lagar stiftas av regering och riksdag och MIGs beslut överprövas så gott som alltid (när de är negativa) av Migrationsdomstolar.

"Den högsta domstolen inom migrationsområdet, Migrationsöverdomstolen, har utifrån gällande lagstiftning slagit fast de kriterier som ska vara uppfyllda för att det ska anses råda en väpnad konflikt. Dessa kriterier är vi bundna av och i Kabul är de inte uppfyllda."

Så skriver Dan Eliasson i sin text på Aftonbladets debattsida. Man kan således inte påstå att det är han som bedriver en "förpassingspolitik". Att MIGs generaldirektör inte har rätt eller möjlighet att agera politiskt eller lagstiftande borde de som ger sig in i debatten känna till. Att sedan en generaldirektör för MIG liksom också anställda beslutsfattare vid verket har vissa möjligheter att tolka lagar och regler själva och besluta att någon kan få stanna i stället för att utvisas när det väger i princip lika tungt åt båda hållen, det är en annan sak. Knappast skulle någon överklaga till Migrationsdomstolen om han fick uppehållstillstånd trots att han – nästan – borde ha fått avslag. Men något stort utrymme för egna tolkningar annat än på marginalen finns inte och det går ju inte heller att ha alltför egensinniga och olika tolkningar vad gäller så viktiga saker som huruvida en människa ska beviljas uppehållstillstånd i Sverige eller inte. MIGs gd kan naturligtvis informera regeringen om hur vissa lagar och regler slår och påpeka när han/hon anser att ändringar borde göras. Men det är som sagt riksdag och regering som stiftar lagar, inte MIG.

Migrationsverket gör massor av misstag och fattar felaktiga beslut (åt båda hållen), och anställda beter sig emellanåt riktigt, riktigt illa. Det är bra att vi är många som håller uppsikt över vad de sysslar med. Men vi måste också vara så pass sansade att vi inser att det är ett av de svåraste – om inte rentav det svåraste – man kan syssla med, att bedöma människors trovärdighet och deras historia och sedan avgöra om de har rätt till asyl eller uppehållstillstånd, eller om de ska sändas tillbaka till sina hemländer. Det är ett mycket stort åtagande för Sverige när en människa (och hans/hennes eventuella familj) ska tas emot och försörjas, ges bostad och utbildning här. Samtidigt är det fruktansvärt om misstag görs så att någon utvisas till ett omänskligt öde för att hans/hennes historia inte befanns trovärdig eller för att skälen att få stanna inte höll när de prövades. Svart och vitt, inte svart eller vitt…