Jag tar här inte ställning i frågan om huruvida det är rätt eller fel att avvisa kurder från norra Irak, den ställningen har migrationsöverdomstolen tagit när den beslutat att avvisning kan ske. Om man anser att ett domstolsbeslut ska gälla, vilket är grunden i ett rättssamhälle, då ska beslutet efterföljas. Att domstolar kan ha fel ibland är en annan sak och det är också något som diskuteras och debatteras livligt. Men om man nu anser att huvudregeln i ett rättssamhälle är att domstolsutslag ska följas, då ska alltså ca 1.400 irakier från norra Irak (kurder) avvisas till den delen av landet efter ett beslut i migrationsöverdomstolen i februari i år.

Av någon anledning träffar företrädare för svenska regeringen en irakisk delegation för att förhandla om att landet ska ta emot sina egna medborgare. Varför det ska behövas, när det är en självklarhet att varje land ska ta emot sina medborgare, är märkligt. Och att man accepterar att landet säger nej är ännu svårbegripligare. Inget land ska kunna neka att ta emot sina medborgare, Sverige kan aldrig neka att ta emot en svensk medborgare. Tänk på den grovt kriminelle australiensaren i 30-årsåldern, vars svenskfödda mamma glömt att ordna australiensiskt medborgarskap åt honom. När han hade begått tillräckligt många brott i Australien, där han bott och levt i hela sitt liv, satte de honom helt sonika på ett plan till Sverige och sa: "var så goda, här får ni honom, han är svensk medborgare". Ville Sverige ha honoom? Nej. Ville han själv komma hit? Nej. Men internationella regler och konventioner stadgar att varje land har oinskränkta skyldigheter gentemot sina medborgare liksom människor har oinskränkta rättigheter i det land där de är medborgare.

Till saken hör att det inte stämmer att kurder från Sverige inte skulle tas emot i norra Irak, i Kurdistan. I så fall skulle det inte vara lönsamt att driva flygbolaget Atrosh Air som kör två flyglinjer med plats för 161 passagerare i veckan från Stockholm till Erbil, varav en via Köpenhamn och en direkt. Om man ska genomföra de lagenligt fastställda avvisningarna så måste det ju gå bra att vederbörande sätts ombord på ett direktgående plan till Erbil tillsammans med alla andra kurder som utan problem reser dit.

Som sagt: om migrationsöverdomstolen fattat ett beslut så är meningen att det ska följas. När ett fall gått igenom alla instanser och nått ända upp till högsta instans där det prövats en sista gång och domstolen funnit att det inte finns hinder för avvisning, då måste beslutet respekteras. Man ska inte kunna sätta sig över domstolens beslut och "tvinga" sig till uppehållstillstånd i Sverige. Rätt ska vara rätt. Det kan inte vara de kurdiska myndigheterna som ska avgöra huruvida ett svenskt domstolsbeslut ska genomföras eller inte.

Notera att jag varken tar ställning i något enskilt fall eller att jag påstår att domstolar alltid har rätt. Bara att om vi ska ha en rättsstat så måste domstolsbeslut gälla. Sverige ska inte acceptera att en annan stat vägrar att ta emot sina medborgare.