Att poliser stjäl pengar av asylsökande är inget nytt. Jag har hört samma sak från personer som utvisats med eskort av poliser. I de fallen har det rört sig om mindre belopp, under 10.000 kronor, men ändå mycket pengar för den som kommer tillbaka till sitt hemland efter en längre tid som asylsökande i Sverige. Ett så stort belopp som drygt 66.000 kronor, som det berättas om i bland annat Sveriges Radio, har jag inte tidigare hört talas om: Poliser anmälda för stöld från utvisad palestinier.
Men egentligen är det ju inte beloppets storlek som är relevant, utan det faktum att ”rättens tjänare”, poliser, stjäl, d.v.s. begår brott som de själva är satta att utreda och gripa människor för, eftersom stöld av annans egendom är förbjuden i lag. Att rättssäkerheten svajar betänkligt i Sverige vet alla, även om väldigt många (politiker, regeringsmedlemmar, poliser) försöker hålla skenet uppe och låtsas som om vi lever i en rättsstat. I själva verket krackelerar det ordentligt i hela rättsmaskineriet – från polisens insatser till hur domstolar agerar och hanterar olika brott.
I det fall som tas upp av Ekot i Sveriges radio, ger de poliser som varit med vid utvisningen olika uppgifter och de kan heller inte visa upp något undertecknat bevis från den palestinske man som utvisats, som styrker att han skulle ha fått sina pengar. Och nu ska det hela utredas av – guess who? Jo, polisens internutredningar!!! Är det någon levande själ som tror att palestiniern Rami någonsin kommer att få se röken av sina pengar?
Till slut ett signifikativt uttalande av Gunnar Johansson, chef för utrikesverksamheten på Kriminalvårdens transporttjänst i Göteborg :
Jag saknar ord. Att det kan gå till på det viset med de summorna.
Ständigt detta avidentifierade sätt att uttrycka sig på: ”…att det kan gå till på det viset…”. Vilket ”det”? Det är ju någon/några (=en människa, två människor) som har gjort ”det”. Det är någon/några (=en människa, två människor) som har stulit pengarna!