Den 21 september publicerades här på bloggen en text under rubriken En migga om Migrationsverket och Syrien. Miggan skrev bland annat:
Vår egen landinformationsenhet (lifos) har internt berättat att exempelvis Damaskus och Latakia är lika säkra som västeuropeiska storstäder, så man kan verkligen fråga sig varför det råder verkställighetsstopp till hela Syrien.
Idag bekräftar ledarsidorna.se det som miggan informerade om, och skriver under rubriken Stora delar av Syrien säker zon bland annat:
Men att en yta nu sex gånger större än Libanon är säkert råder inget tvivel om. Till och med Damaskus, Syriens huvudstad, som klarat sig undan striderna i praktiken intakt är säker. Rapporter till såväl Merit Wager från anställda på Migrationsverket som Ledarsidorna.se, i det senare fallet främst via regeringsföreträdare i bägge länderna, gör gällande att till exempel Damaskus är en lika säker stad som i praktiken vilken annan huvudstad som helst i Mellanöstern.
Migrationsverket bör vara lite lättare på fötterna och inte sitta i över ett år – vilket miggan beskriver att man gjort – och ”inte våga” (!!!) ändra på det rättsliga ställningstagande där man sagt att alla som kommer från Syrien i princip automatiskt ska ges uppehållstillstånd i Sverige.
Min kommentar till det miggan berättade den 21 september blir densamma idag som då:
Om Migrationsverket har känt till i ett års tid att det anses säkert att återvända till stora delar av Syrien, varför fortsätter då Migrationsverket att hantera alla asylsökande från Syrien som automatiskt skyddsbehövande?