Jag har tidigare kritiserat Migrationsverkets Irak-projekt i Flen både i artiklar i Expressen och här på denna sajt.
Migrationsverket kallar det för AIHIAS – Alternativ initial handläggning av irakiska asylsökande, och meningen var alltså att de skulle handlägga 5.000 asylärenden från Irak med nya metoder och utveckla ett ökat samarbete med polis och frivilligorganisationer. Projektet skulle bedrivas under tio månader och skulle inledas i november 2007 men blev försenat och inleddes den 4 februari 2008. I verksamheten kommer projektet att förfoga över en personalstyrka som omfattar 60 personer fördelat på 1 projektledare, 1 projektkoordinator, 1 ekonom, 1 ekonomiassistent, 1 administrativ assisten, 1 personalredogörare, 1 receptionist, 4 experter, 6 beslutsfattare, 24 asylhandläggare, 6 asylassistenter, 3 mottagningshandläggare, 4 boendeassistenter, 1 logistikassistent och 1 certifierad dokumenthandläggare.
Projektet ska avgränsas så att det endast tilldelas ärenden i det initiala skedet av asylprocessen och där presumtion för offentligt biträde inte föreligger. Detta innebär att det i vart fall inledningsvis ska vara antagligt att personen ska beviljas uppehållstillstånd här. En förutsättning ska också vara att den sökande önskar få sitt boende tillgodosett av Migrationsverket, det vill säga inte önskar ordna sitt boende själv. En annan förutsättning är att den sökande inte omfattas av så kallat Dublinförfarande, det vill säga att den sökandes ansökan ska prövas av annan stat inom Dublinområdet än Sverige, eller av annan anledning är föremål för fråga om omedelbar avvisning.
En sökande ska omfattas av projektet från det att han/hon lämnar in ansökan på en ansökningsenhet och till han/hon får ett uppehållstillstånd eller att behov av offentligt biträde uppstår. Behov av offentligt biträde uppstår när det inte längre står klart att uppehållstillstånd ska beviljas och verket därför tar upp fråga om avvisning.
Exempel på sådana situationer är att det föreligger problem med att säkerställa en riktig bedömning av den sökandes nationalitet och identitet, det föreligger brister i trovärdigheten eller att den sökande inte åberopar tillståndsgrundande skäl för sin ansökan.
Projektet ska utreda och inom 10 arbetsdagar besluta om uppehållstillstånd eller om att ta upp frågan om avvisning. En sökande som är berättigad till ett uppehållstillstånd kan snabbt få ett sådant tillstånd eller, när det anses att det finns ytterligare frågor att ställa, ska den sökande skiljas ut från projektet och ingå i den ordinarie processen.
Den sökande ska normalt lämna sin plats i projektets boende inom två veckor från ankomsten till Flen och senast inom tre veckor om svårigheter för plats uppstår i Migrationsverkets mottagningssystem.
I motsats till det normalt skriftliga systemet för handläggning, ska sökande vars ärende handläggs i projektet intervjuas muntligt fram till dess behov av offentligt biträde uppkommer.
En sökande som är berättigad till ett uppehållstillstånd kan snabbt få ett sådant tillstånd och när det anses att det finns ytterligare frågor att ställa, ska den sökande skiljas ut från projektet och ingå i den ordinarie processen.
Efter att ansökan givits in på en ansökningsenhet i Stockholm (Märsta/Solna), Göteborg eller Malmö, ska handläggningen av ärendena ske i projektets operativa del, som är placerat i Flen. Den sökande ska fysiskt föras över för boende i Flen. Projektet ska koncentrera resurserna till tidigast möjliga skede i processen (utredningsskedet). I detta skede ska det finnas ett nära samarbete mellan mottagnings- och asylpersonal, så att en samfälld undersökning/bedömning/beslut ska ske. Det ska i detta skede i förekommande fall även vara ett samarbete med andra intressenter.
Under asylutredningen ska även förhållanden angående anknytning för familjeåterförening utredas. Detta för att en möjlig familjeåterförening ska bli bättre förberedd och en handläggning av den ansökan ska gå fortare.
Det finns också behov av en ökad och fördjupad samverkan mellan Migrationsverket, Rikspolisstyrelsen och Säkerhetspolisen på en operativ nivå, så att nationalitet och identitet kan snabbare bli fastställd med större säkerhet. Ärenden där krigsförbrytelser och säkerhetshot kanske kommer fram, kan upptäckas fortare.
Projektet kommer också att öka stödet till handläggningen angående vad som kommer fram i fråga om landinformation , analysera informationens betydelse för beslut i enskilda ärenden och praxis och även analysera statistik. Dessa resultat ska hanteras närmare handläggarna som faktiskt samlat handlägger irakier. Upprättande av en Iraqi suport desk blir därför ett användbart instrument.
I projektet ingår även att finna metoder för att uppdaga ”falska” handlingar. Projektet disponerar därför även särskild personal med teknisk utrustning för att uppdaga ”falska” handlingar. Polisanmälan, i enlighet med verkets instruktion, kommer att ske i de fall falska eller på annat sätt manipulerade handlingar uppdagas och åberopas.
Om den sökande beviljas uppehållstillstånd och därför ska kommunplaceras, ska den han/hon flytta till en ordinarie mottagningsenhet varifrån kommunplaceringen ska ske.
Migrationsverket kan dock inte hindra att utlänningen omedelbart flyttar ut till en kommun, genom s.k EBO, på eget bevåg och därigenom bosätter sig själv där han/hon önskar.
************
Verksamhetschef Eugéne Palmér fick i uppdrag att till den 8 april komma med ett förslag för utveckling av AIHIAS.