En stats främsta uppgift är att skydda sitt land och sitt folk, att upprätthålla lag och ordning och tillhandahålla den välfärd som medborgarna betalat för. Skyddet ingår i det samhällskontrakt som omfattar alla medborgare, som i sin tur har förpliktelser gentemot staten för att samhällskontraktet ska vara ömsesidigt. Medborgarna måste till exempel gå i skola (det råder skolplikt i landet) och de måste göra allt för att söka och få arbete så att de kan försörja sig själva och sina familjer. Till det gemensamma betalar medborgarna efter förmåga en del av sin inkomst i skatt till staten, kommunen och regionerna (tidigare landsting).
Mycket stränga straff för dem som begår de brutala och samhällsförstörande, rentav samhällsomstörtande grova våldsbrotten i Sverige måste vara en självklarhet. Helst – när det rör sig om utländska medborgare – med avtjänande av straffet i hemlandet så att skattebetalare i Sverige inte behöver via skatten bekosta långa fängelsestraff för mord och våldtäkter för utländska medborgare. Ett fängelsedygn kan kosta i genomsnitt 3.500 kronor per dygn eller mer, beroende på vilken typ av fängelse det rör sig om, så länge personen hyses här. Utvisning av utländska medborgare bör alltid ske när det gäller grova brott. Det finns ingen som helst anledning att ha kvar dem i Sverige, tvärtom.
I sammanhanget bör man också sluta bevilja svenska medborgarskap på så lösa grunder som idag, det vill säga så gott som helt utan några krav på personer som redan har andra medborgarskap och inte integrerats, inte behärskar språket, inte försörjer sig själva och som inte ens har styrkt sin identitet. Man behöver även se över bestämmelserna om återkallande av svenskt medborgarskap från personer som också har ett annat medborgarskap och som har begått synnerligen grova brott som ger – enligt en ny strafflag – minst ett visst antal års fängelse. Möjligheten att återkalla medborgarskap finns i de övriga nordiska länderna och med stor sannolikhet också i många andra EU-länder. Men alltså inte i Sverige…
En av de gängkriminella som nyligen stod inför rätta i Danmark dömdes till 20 års fängelse. Det skulle i dagens penningvärde kosta svenska skattebetalare ca 1,3 miljoner kronor/år om han avtjänar sitt straff här och om ett fängelsedygn i genomsnitt kostar ca 3.500 kronor. (3255 kronor 2019).
20 år x 1,3 miljoner kronor = 25,5 miljoner kronor.
Mer, om han blir sjuk och behöver vård eller tandvård… Hur många grovt kriminella våldsbrottslingar som mördat, våldtagit, rånat, skjutit har dömts till låga straff i Sverige men skulle, om man gjort som i Danmark och dömt dem på samma sätt som där vare sig de är 17 eller 25, ha dömts till just så långa straff?
Utländska brottslingar som döms till långa straff för grova våldtäkter, mord, förnedringsrån etc och som åsamkat människor och samhället stora kostnader i mänskligt lidande och ekonomiskt, borde inte tillåtas få betunga skattebetalarna med kostnader för att hålla dem här i världens troligen bekvämaste fängelser. Den som kommer hit som påstått eller faktiskt skyddsbehövande, beviljas skydd och sedan begår de mest brutala och bestialiska brott här, ska inte ges någon rätt att vara kvar i landet. Det finns redan nu möjlighet att sända brottsdömda till deras hemländer för att avtjäna sina straff där, det kan sättas i system i de flesta fall där förövarna är utländska medborgare. På samma sätt som svenska kriminella, som dömts till fängelse i andra länder, också kan överföras till Sverige för att avtjäna sina straff här.
I Sverige behöver man lära sig av Danmark. Och av Finland, där bland annat en 15-årig flicka som mördade en jämnårig väninna dömdes till 9 års fängelse och en 16-årig pojke till 12 års fängelse för hatbrott/mord med rasistisk bakgrund. Och det finns givetvis lärdomar att dra av hur andra EU-länder skyddar sin befolkning mot utländska kriminella personer, klaner och gäng.
Det kända och ytterst relevanta ordspråket bör få faktisk och praktisk betydelse:
If you’re old enough to do the crime,
you’re old enough to do the time.
Kriminalvårdens uppgifter för 2019
Läs också:
• Sverige är inte långt ifrån att bli “a failed state” – 26 september 2020. Ur texten:
Begreppet “failed state”, på svenska “statsförfall” eller “kollapsad stat” beskrivs så här:
Statsförfall eller kollapsad stat, eller i lindrigare fall sviktande stat, är termer som används om stater som inte längre lyckas uppfylla de grundläggande villkor som gäller för en suverän statsbildning.
Vilka dessa grundläggande villkor är finns det delade åsikter om men det centrala krav som brukar ställas på suveräna stater är att de upprätthåller ett våldsmonopol inom sitt territorium, och ett tydligt tecken på stater i statsförfall är att statens våldsmonopol allvarligt och framgångsrikt utmanas av enskilda eller grupperingar.
Andra tecken på hotande statsförfall är att statens interna politiska och polisiära organisation faller sönder, eller att myndigheterna misslyckas med att tillgodose medborgarnas grundläggande behov av till exempel vatten och elektricitet.