Ett av de krav som ställs för att en utlänning ska beviljas svenskt medborgarskap är att han har ett hederligt levnadssätt.
Migrationsöverdomstolen (MiÖd) har i ett nyligen avgjort ärende (UM 9269-22) avslagit ett överklagande från en man som haft permanent uppehållstillstånd i Sverige sedan mars 2016 och som nekats svenskt medborgarskap av Migrationsverket och migrationsdomstolen. MiÖd konstaterar i sin dom att han var verksam i den syriska armén under en tid då den gjorde sig skyldig till systematiska, omfattande och grova övergrepp såsom tortyr, mord och utomrättsliga avrättningar. I likhet med Migrationsverket och migrationsdomstolen har MiÖd ansett att det inte har förflutit tillräckligt lång tid för att mannen ska anses ha uppfyll kravet på ett hederligt levnadssätt. Vanligtvis fastställs denna tid till 25 år från den tidpunkt då personen var verksam inom, eller hade inflytande över, organisationen.
Regeringen har redan för nära 19 år sedan, den 2 september 2004, i ett ärende om medborgarskap (Ju 2003/262/IM) som gällde en person som varit verksam i den afghanska säkerhetstjänsten KhAD och i säkerhetsministeriet WAD, uttalat att en sökande som har varit verksam i, eller har haft ett bestämmande inflytande, över en organisation om vilken det är känt att verksamheten innefattat systematiska, omfattande och grova övergrepp såsom tortyr, mord och utomrättsliga avrättningar, inte bör beviljas svenskt medborgarskap förrän 25 år förflutit sedan han lämnade verksamheten eller sedan den upphörde. Ansökan om svensk medborgarskap avslogs.
MiÖd har fattat motsvarande beslut gällande en person som varit verksam i terroristklassade iranska Folkets Mujahedin (MIG 2007:40). Även i ett fall där en person varit verksam i en kriminell grupp som med maffialiknande metoder krävt pengar från den offentliga transportsektorn i Nairobi, bland annat i utbyte mot beskydd, har MiÖd bedömt att karenstiden ska gälla. (MIG 2019:11).
Mannen i det nu aktuella fallet överklagade Migrationsverkets och migrationsdomstolen avslag på hans medborgarskapsansökan, och förde fram att han, som en del av sin obligatoriska värnplikt under tvång tjänstgjort i den syriska armén och att han endast innehaft en vapenfri tjänst. Därför, menade han, kan han inte anses ha bidragit till organisationen direkt eller indirekt i en sådan omfattning som regeringsbeslutet syftar på. Hans inblandning var inte tillräckligt betydelsefull för att utesluta honom från att bli svensk medborgare. Han framhöll även att hans tid i den syriska armén slutade med att han deserterade.
Såväl Migrationsverket som migrationsdomstolen har fastställt att mannens verksamhet bidrog till organisationens övergrepp under hans tid i den. Att han innehaft en vapenfri administrativ tjänst ändrade inte deras bedömning.
Kravet på att ”avsevärd tid” ska ha förflutit innan beviljande av svenskt medborgarskap övervägs, skyddar Sveriges intressen. Att bli medborgare innebär att man får tillgång till rättigheter och privilegier, men det innebär också att man har skyldigheter gentemot samhället och dess värderingar. Att bevilja medborgarskap för tidigt till personer som har varit involverade i sammanhang där grova övergrepp begåtts, kan utgöra en risk för samhället.
MiÖds beslut torde således innebära att alla som i någon kapacitet tjänstgjort i den syriska armén efter krigsutbrottet 2011 automatiskt omfattas av kravet på en karenstid om 25 år sedan den sökande var verksam i armén, innan ett svenskt medborgarskap kan beviljas. MiÖds dom meddelades den 21 juni 2023. Migrationsverket har enbart under det första halvåret i år beviljat svenskt medborgarskap åt 7.034 syrier, bland dem sannolikt en del som inte skulle ha beviljats medborgarskap om tidigare regeringar hade fattat det beslut som MiÖd nu fattat: att även samröre med omänskliga arméer omfattas av karenstiden.
I den nu aktuella domen påpekar MiÖd också följande, som – om det tillämpats såsom MiÖd här anser att regeringens beslut från september 2004 kunde ha tolkats – hade fått stor betydelse för vilka som beviljades svenskt medborgarskap och när det var rimligt att pröva ansökningar från alla dem som var verksamma i Syriens reguljära styrkor och i andra länders motsvarigheter:
Frågan i målet är inledningsvis om ett lands reguljära väpnade styrkor kan vara en sådan organisation som avses i regeringens beslut från den 2 september 2004. Om så är fallet är frågan därefter om den syriska armén under A:s tjänstgöringstid varit en sådan organisation samt vilken betydelse det har att han tjänstgjort som värnpliktig.
Regeringens beslut gällde ett lands säkerhetstjänst, vilket även var fallet i Migrationsöverdomstolens rättsfall MIG 2007:40. Avgörande för om en organisation, statlig eller icke statlig aktör, kan vara en sådan organisation som avses i regeringens beslut är, enligt Migrationsöverdomstolen, om organisationens verksamhet innefattar sådana slag av övergrepp som anges i beslutet. Det innebär att även ett lands reguljära väpnade styrkor kan vara en sådan organisation som avses i regeringens beslut. (Min fetstilning).
Nu, nästan 19 år senare, från den 21 juni 2023, då MiÖds dom meddelades, ska kravet på en lång karenstid innan medborgarskap i Sverige kan beviljas nu också gälla den som varit verksam i ett lands reguljära armé (och det omfattar även personer som haft vapenfri tjänst). Men enligt den fetstilade meningen i citatet ur domen ovan, borde den långa karenstiden ha kunnat tillämpas ända sedan 2004…