Klicka på textrutan för att läsa artikeln.
Idag skriver jag i Svenska Dagbladet om ett märkligt ”asylfall”, ett märkligt bland många andra. Fast det extra märkliga med detta fall är att det inte alls är ett ”asylfall”, men ändå har det hanterats som ett sådant.
Nämnas bör att rättens ordförande anmäler avvikande mening:
”Det nu meddelade avgörandet strider rent objektivt mot av Sveriges riksdag fastställd lag och utgör även ett tydligt avsteg från domareden i 4 kap. 11 rättegångsbalken.”
Det är uppenbart att situationen för de äldre är tragisk, men beslutet går helt på tvärs mot vad Anders Ygeman tydligt deklarerade. Att Migrationsverket begär prövningstillstånd hos Migrationsöverdomstolen gällande det här fallet torde vara naturligt.
Den oordning som i dag råder på asyl- och migrationsområdet kommer inte att upphöra för att ministrar twittrar om det, när en domstol samtidigt fattar beslut som det ovan beskrivna.
I det extremt (jämfört med alla andra EU-länder) genompolitiserade Sverige är det således möjligt att rättens ordförande kan bli överkörd av politiskt tillsatta lekmän som fattar beslut som uppenbart strider mot lagen. Den både obehagliga och farliga politiseringen, som genomsyrar så gott som allt i det svenska samhället numera, har jag varnat för så ofta jag haft möjlighet under det senaste decenniet. Men den har bara ökat.
I sitt fjärde (!) avslag i samma ärende har Migrationsverket bland annat helt korrekt angett:
Därefter, sedan avslag på ansökan återigen meddelats, har paret överklagat i migrationsdomstol och då har alltså det mycket underliga skett att de tre politiskt tillsatta nämndemännen har gått på känsla och kört över både domaren och lagen i maj i år. Enligt uppgift ska Migrationsverket ha begärt prövningstillstånd i Migrationsöverdomstolen. Det blir i så fall, om jag räknat rätt, sjätte gången som det här tämligen enkla fallet tas upp och tröskas igenom en svensk rättsinstans med nya kostnader för skattebetalarna – förutom vad det alla dessa turer har kostat hittills.
Politiseringen av Sverige har definitivt gått för långt och att det ska vara möjligt för tre fritidspolitiker från Kristdemokraterna, Socialdemokraterna och Miljöpartiet att på ren känslomässig grund kunna fatta beslut som, enligt rättens ordförande ”rent objektivt strider mot av Sveriges riksdag fastställd lag”, är absurt.
Jag skrev också om fallet här på bloggen den 30 juni i år. Klicka på textrutan för att komma till inlägget.