Lagen om arbetskraftsinvandring och vad den fört med sig av såväl positivt som negativt, är inget lätt område att skriva om. Det är komplext och svårt och det vore bra om alla inblandade parter, förutom riksdag och regering också LO och Svenskt Näringsliv, kunde försöka lägga sina prestiger åt sidan och tillsammans diskutera lagen om arbetskraftsinvandring i stället för att debattera den.
LO har offentliggjort en rapport som handlar om arbetskraftsinvandringen till Sverige. LO anser att två av tre arbetstillstånd som ges till utomeuropeiska invandrare går till branscher där det råder stor konkurrens på den svenska arbetsmarknaden.
Lagen om arbetskraftsinvandring ändrades i december 2008 (Läs utlänningslagen: 6 kap. Arbetstillstånd och 7 kap. Återkallelse av tillstånd). Det blev då möjligt för enskilda arbetsgivare att själva bestämma om de vill anställa personal från länder utanför Europa. Tidigare skulle rätten att anställa utomeuropéer prövas mot arbetsmarknadens behov och facket kunde bestämma vilka ansökningar som skulle tillstyrkas och vilka som skulle avslås.
Jag hörde till dem som var försiktigt positiva till den nya lagen och skrev om den bland annat här, under rubriken Firarmingel för den nya arbetskraftsinvandringslagen (15 december 2008). Jag hade dock även farhågor om fusk och bedrägerier, men trodde i min enfald (för enfaldigt var det!), att lagens efterlevnad skulle kontrolleras och att de, som falskeligen fått arbetstillstånd skulle fråntas dessa om oegentligheter uppstod, och att arbetsgivare som var inblandade skulle bestraffas. Alltså om bedrägerier upptäcktes, sådana som att
• folk lockades hit under vissa löne- och andra premisser som sedan visade sig inte stämma
•härvarande asylinvandrare med PUT hämtade hit släktingar och vänner genom att ljuga för Migrationsverket om att dessa skulle få jobb i de härvarandes biltvättar, korvkiosker, städfirmor, restauranger
• skrupellösa personer i Sverige sålde inresa till Sverige maskerad till ”arbetstillstånd” för uppemot 200.000 kronor och inte erbjöd något jobb alls (=dubbelbedrägeri: mot de utlänningar de lurade hit och mot svenska myndigheter)
Farhågor om fusk fanns, men att det skulle bli så omfattande och allvarligt som det blev, det var svårt att förutspå ens för mig som är luttrad och vet hur det går till i ”asyl & migrationsbranschen”. Nu står det klart att den här lagen, precis som lagen om asyl och uppehållstillstånd, har utnyttjats och utnyttjas på bedrägliga sätt och då är det förstås bra att någon – i detta fall LO – ryter till.
Rapporten från LO heter Fusk och utnyttjande – om avregleringen av arbetskraftsinvandringen och presenteras bland annat så här:
I den offentliga debatten kan man emellanåt få intryck av att det var då strax före jul 2008 som arbetskraftsinvandringen (åter) infördes i Sverige. Vi visar i rapporten att det inte är sant. Lagändringen handlade främst om att möjliggöra arbetskraftsinvandring till yrken där det redan finns gott om ledig arbetskraft – eller till och med en stor arbetslöshet inom landet.
LO har fel när de säger att: ”Lagändringen handlade främst om att möjliggöra arbetskraftsinvandring till yrken där det redan finns gott om ledig arbetskraft – eller till och med en stor arbetslöshet inom landet.” Lagändringen handlade om att arbetsgivare själva skulle få välja vilka de ville anställa, och i snällismens och blåögdhetens förlovade land trodde man på riktigt att det var så det skulle bli. Riktiga jobb som riktiga arbetsgivare skulle erbjuda människor på lika villkor som andra som jobbar i Sverige. Ingen rusning, ingen ”massinvasion av arbetstillståndssökande” befarades, utan intentionerna var som sagt goda och man trodde att de skulle ge goda resultat. Så blev det inte. Så blev det. Både och. Inte svart eller vitt utan svart och vitt.
Svenskt Näringsliv har inte rätt i allt det säger, men de har definitivt rätt i att det behövs bättre möjligheter till sanktioner mot arbetsgivare som inte sköter sig. Fusk och bedrägerier och utnyttjande av utomeuropeisk arbetskraft bör kriminaliseras.
En bloggläsare skriver:
Det är något som inte stämmer med LO:s argument. Kanske är det betoningen på pengar och arbetsgivarens ansvar. Drivkraften för dessa underbetalda, utnyttjade människor tycks i första hand vara att komma till Sverige, inte att få avtalsenlig lön. För mig lutar det åt att se det mer som ett migrationspolitiskt problem än som ett arbetsmarknadspolitiskt problem. Om LO fick gehör för sina krav skulle man begränsa invandringen, något som man drar sig för att säga väldigt direkt. Det är väl inte i första hand fel på lagstiftningen på området, utan på kontrollen och upprätthållandet av lagen. Man kan väl stifta vilka lagar man vill om de ändå inte följs.
Exakt detsamma har jag sagt otaliga gånger under många år, både vad gäller asylinvandringen och är det gäller arbetskraftsinvandringen:
Det är väl inte i första hand fel på lagstiftningen på området, utan på kontrollen och upprätthållandet av lagen. Man kan väl stifta vilka lagar man vill om de ändå inte följs.
Svenskt Näringsliv och LO borde faktiskt sätta sig ner tillsammans för att, förutsättningslöst, försöka komma fram till bästa möjliga förslag till förändring och förbättring av arbetskraftsinvandringslagen. Ingendera parten vinner på något annat.
Skrivet innan lagen trädde i kraft:
En migga om att arbetskraftsinvandringslagen träder i kraft den 15 december…– 10 december 2008
Skrivet efter att lagen trätt i kraft:
Med anledning av artikeln om missbruket av lagen om arbetskraftsinvandring: jag skrev redan den 31.7 2009 inlägget ”I den nya lagens spår: skenarbeten”. – 5 november 2010
En migga: ”Migrationsverkets kontroller av arbetskraftsinvandringen har hittills varit ett stort skämt. Och de ska knappast vara ett skämt – regeringen har inte beställt ett skämt.” – 12 juli 2011
Lite fakta kring arbetskraftsinvandring – 6 mars 2013
En migga: ”Var det så här arbetskraftsinvandringen var tänkt att fungera?” – 18 mars 2013