Enligt TV4 Nyheterna 22 den 13 februari är det ”storbråk” mellan migrationsminister Tobias Billström och generaldirektör Dan Eliasson på Migrationsverket. Idag lär schismen (om en sådan alltså finns) ha blossat upp ordentligt i offentligheten. Vad var det då som gjorde att de två höga herrarna blev oense? Jag måste ärligt säga att jag inte riktigt förstår vad det handlar om. Därför har jag dels länkat till TV4 Nyheterna ovan, dels lagt en länk längst ner till den aktuella interpellationsdebatten där migrationsministern debatterade med riksdagsledamoten Chatrine Pålsson Ahlgren (KD), så att var och en själv kan försöka bilda sig en uppfattning. Här är ett citat ur anförande 123 av migrationsministern. Undrar vad det är som är så kontroversiellt med det han säger:
När det gäller den nuvarande ordningen måste vi förlita oss på att Migrationsverket och domstolarna i de enskilda fallen tar hänsyn till om det till exempel behövs fortsatt vård i Sverige eller om det finns andra omständigheter. De gör även en bedömning av om myndigheterna i hemlandet har förutsättningar för att klara av situationen.
Min uppfattning är att Migrationsverkets tjänstemän, som är kloka, kunniga och väl insatta, gör bra bedömningar i de här frågorna. Det är viktigt att man ger dem det erkännandet att det är svåra överväganden och avvägningar som måste göras. Men i det sammanhanget är det också viktigt att understryka att det i sig inte är fel att överklaga domar till en högre instans för att söka den vägledning som tidigare av Migrationsverket söktes hos regeringen. Det var det systemet som vi förkastade i och med den nya ordningen 2005, och vi är helt överens om att det var ett dåligt system.
Då måste vi också ge Migrationsverket möjligheten att söka denna vägledning någon annanstans ifrån. Anser man att det finns oklarheter på någon punkt när det gäller hur man ska uttolka lagstiftningen måste verket enligt de regler som gäller vända sig till Migrationsöverdomstolen för ett, som det heter, vägledande beslut. Detta är i sig inget misslyckande eller någon felaktighet. Det är viktigt att i det här sammanhanget, när vi står här i kammaren, understryka detta. Var skulle man annars söka inspiration eller vägledning, om inte hos den högsta prövande instansen?
Läs Svar på interpellation 2008/09:286 om utvisning av barn som det hela tydligen handlar om.