Först ett kort, rakt och tydligt utbyte med Skolverkets generaldirektör på Twitter. Min fråga till henne ställde jag för att vara säker på att det – i det allt mer aparta Sverige – inte skett någon omdefiniering av ordet/begreppet ”fakta” och att det inte blivit påbjudet från högre ort att lärare ska ljuga om ovedersägliga fakta.
I en artikel i Helsingborgs Dagblad den 26 februari, hade jag läst den chockerande historien om en lärarvikarie som försvarade fakta* kring Förintelsen under en sfi-lektion och sedan höra från en samordnare att ”vad som är historia för oss är inte historia för andra”. Läs artikeln, där det bland annat berättas att:
Under en sfi-lektion på komvuxskolan Kärnan i förra veckan fick eleverna lyssna på nyheter. En handlade om årsdagen av befrielsen av koncentrationslägret Auschwitz.
Enligt lärarvikarien som höll i klassen ifrågasatte en elev förintelsen.
Några dagar efter incidenten, som slutade med att eleven lämnade klassrummet, kallades vikarien in till ett möte med en av skolans fasta lärare som också är samordnare.
Samtalet spelades in och återges i artikeln. Det uppseendeväckande är, att läraren, alltså den ordinarie läraren, säger till lärarvikarien, efter att denne berättat att eleven som klagat var ”förintelseförnekande”:
Ja, men han kände sig orättvist behandlad utifrån att han blivit utpekad som det.
Notera ordet ”ja” i början av meningen. ”Ja, han var förintelseförnekande” men ”han kände sig orättvist behandlad utifrån att han blivit utpekad som det”. Men Herre Gud, om han förnekade Förintelsen så kan han ju knappast känna sig ”orättvist behandlad” när lärarvikarien påpekar det!!??? Vad är det här för en konstig ordinarie lärare, tillika ”samordnare, egentligen? Droppen, som måste få fler än mig att anse att en sådan lärare inte ska fortsätta att undervisa, är hans/hennes uttalande till lärarvikarien:
Du får också ha i bakhuvudet att det vi betraktar som historia är den historia som vi har tagit del av. När vi har andra elever som har tagit del av andra historieböcker är det ingen idé att vi diskuterar fakta mot fakta.
Om en lärare så radikalt har missuppfattat vad kunskapsförmedling är så måste man nog fundera över om det inte diskvalificerar honom/henne från att arbeta som just lärare. Den, som på fullt allvar anser att man ska lära ut olika saker till olika elever, oberoende av vad som är ett faktiskt fastslaget och bevisat faktum, ska absolut inte arbeta som lärare. Och vad menar den här läraren med att det inte är någon idé att diskutera ”fakta mot fakta”? Vilka andra fakta än att Förintelsen har ägt rum menar den här läraren att det finns? Finns det samtidigt fakta som säger att den inte gjort det? Det kan ju inte finnas två likvärdiga ”fakta”: både att Förintelsen har ägt rum och att den inte har ägt rum, det är ju så absurt tänkt att man inte förstår hur en person har klarat Lärarhögskolan med en så märklig syn på ”fakta”!
Den här läraren verkar förvirrad och behöver på allvar fundera över en framtid inom någon annan bransch än kunskaps- och faktaförmedling. Heder åt lärarvikarien som agerade korrekt!