Sverige kan få nya regler för hur man fastställer ålder på ensamkommande asylsökande barn. Socialstyrelsen arbetar med en förändring. Migrationsminister Tobias Billström avvaktar det arbetet innan regelverket kan ändras.
Om den asylsökande är under 18 år betraktas han eller hon som ett barn och anses ha ett extra stort behov av skydd. Bland annat utses en god man och ett ungdomsboende ordnas.
Den nordiska kartläggningen visar att våra grannländer, till skillnad från Sverige, har lagstiftning som reglerar hur man fastställer åldern i tveksamma fall. Det handlar bland annat om röntgen av handleder och kontroll av tandstatus.
Migrationsverket har länge efterlyst nya riktlinjer och förslag om hur åldersutlåtanden ska utformas. Även om utredningen ännu inte är färdig, står det redan nu klart att en exakt åldersbestämning är en omöjlighet. Migrationsministern:
Vi ska arbeta efter att ha ett så likartat system inom Norden som möjligt. Då är det viktigt att vi försöker ena systemen och skapa enhetlighet.
Ytterligare en skillnad mellan Sverige och övriga Norden är att antalet unga asylsökande unga minskar i våra grannländer medan det ökar i Sverige. Varför det är så har Tobias Billström inget säkert svar på.
Det kan vara skillnaderna i regelverken. Det kan också vara att vi i Sverige har tagit emot många och att detta blir känt för fler och fler som därför söker sig hit. Information reser snabbt i en global värld.
Kommentar: Under tiden 1 januari-31 oktober 2011 har totalt 134 asylsökande som sagt sig vara minderåriga sökt asyl i Finland, i Norge var antalet 717. Motsvarande siffra för Sverige är 2081.
Antalet asylsökande minderåriga i Finland minskade när det generösa utkomststödet drogs in och ersattes av en betydligt lägre ”brukspenning”: 25,10 euro (ca 240 kr) per månad för barn under 16 år och 45,18 euro (ca 430 kr) per månad för unga mellan 16 och 18 år. Lägre belopp kan också betalas ut, beroende på den minderårigas ålder och utveckling.
I Finland görs åldersbestämningar vid mistanke om att felaktig ålder uppgetts. Finlands migrationsverk:
Sökandens ålder utreds i första hand med hjälp av dokument och register samt genom att sökanden hörs. Om tillförlitliga bevis om åldern inte finns tillgängliga, utgår man från den ålder sökanden uppgett. Åldern kan vid behov bestämmas genom en rättsmedicinsk undersökning, om myndigheten har uppenbara orsaker att betvivla tillförlitligheten av de uppgifter som lämnats.
En rättsmedicinsk undersökning för utredning av asylsökandens ålder görs av den rättsmedicinska avdelningen vid Hjelt-institutet vid Helsingfors universitet på begäran av polisen, gränsbevakningsväsendet eller Migrationsverket. I de flesta fall används som undersökningsmetoder ålderbestämning av tänder och handleder med hjälp av röntgenbilder och kliniska undersökningar.
Den rättsmedicinska undersökningen ger inte exakt information om asylsökandens ålder. Myndigheten beaktar detta vid beslutsfattandet och avgör ärendet i oklara fall till sökandens fördel.
Dessutom söker man aktivt (som man gjorde i Sverige också, för många år sedan..) efter ensamkommande minderårigas anhöriga:
Man försöker genom spårning att på nytt skapa kontakt mellan den minderåriga asylsökanden och hans eller hennes vårdnadshavare som befinner sig utanför Finland. Syftet med spårningen är också att bidra till att Migrationsverkets beslut baserar sig på fakta.
Det ligger i barnets intresse att barnet vet var hans eller hennes vårdnadshavare befinner sig. Utlänningslagen förutsätter att vistelseorten för föräldrarna eller andra vårdnadshavare till en minderårig asylsökande som kommit till Finland utan vårdnadshavare utreds i mån av möjlighet.
Det är viktigt att hitta de anhöriga när/om den asylsökande minderåriga inte beviljas uppehållstillstånd i Finland. Då kan han/hon lättare återförenas med sin familj.