Detta twittrades den 7 juni. Migrationsverket retweetade, givetvis. Det finns anledning att fundera över och begrunda vad det här handlar om, som illustreras av en bild som visar fyra leende människor. Av olika kulörer, så att ingen ska kunna säga att ”hela Sverige” inte är representerat. Fast det är bara en man, så lite kan ju genuserimänniskorna förstås klaga. Men i det stora hela en absolut svenskt politisk korrekt bild. Men vad illustrerar den?
Jo, det är en illustration av det som Migrationsverket glatt meddelat i ett pressmeddelande den 7 juni, att:
Migrationsverket och Ambea har skrivit en gemensam avsiktsförklaring om 2000 praktikplatser för asylsökande under två år. De nya praktikplatserna är ett resultat av arbetet med att skapa en meningsfull väntan för asylsökande.
Okej. Men vad betyder det? Ja, det kan diskuteras. Men först ska det slå fast att det här handlar om asylsökande. Människor som söker asyl eller skydd i Sverige. Inte personer som redan beviljats det, utan personer som vi inte har en aning om ifall de ens får stanna här. Bara så att alla som läser den här texten har det fullt klart för sig. Personer som inte har tillstånd att vistas i Sverige, alltså.
På asylboendena finns idag nästan 165.000 människor. Bland dem givetvis asylsökande som väntar på svar på sina ansökningar, men också personer som för kortare eller längre tid (upp till tio år…) sedan har fått avslag och enligt lag skulle ha lämna landet inom några veckor, men som inte gjort det. Och mängder av människor som har fått uppehållstillstånd men som blir kvar på asylboendena eftersom Sverige tagit in så många människor att det helt enkelt inte finns någonstans för dem att bo. Ute i samhället finns också en hel del tämligen nyligen anlända som bor hos släkt och vänner efter att de har fått uppehållstillstånd, hur många de är vet jag inte.
Migrationsverkets och omsorgsföretaget Ambeas gemensamma avsiktsförklaring(!) gäller som sagt personer som lämnat in asylansökningar men inte fått något beslut – jag upprepar ännu en gång för säkerhets skull: personer som inte har uppehållstillstånd i Sverige. 2000 av dem ska enligt den avsiktsförklaringen få praktikplatser inom Ambea. Trots att ingen vet om de ens kommer att få stanna i landet… Så här säger Mikael Ribbenvik, operativ chef på Migrationsverket:
Vi vill göra det möjligt för asylsökande att bidra och göra något meningsfullt i väntan på sina beslut. Vi ser ett stort intresse från företag och organisationer i olika branscher och vi kommer att kunna presentera fler samarbeten inom kort.
Som en första reaktion kan man tycka att ”det är väl bra att de här människorna får något att göra”. En annan reaktion blir att 2000 praktikplatser är väldigt få. Men sedan kommer också andra tankar. Och frågor. Till exempel:
- Varför ska asylsökande som man inte vet om de får stanna i landet, ges praktikplatser som väl betydligt hellre borde gå till personer som har fått uppehållstillstånd i Sverige?
- Hur går screeningen till, hur vet vi vilka som tas in på praktik i svensk vård och omsorg? Normalt görs väl kontroller och tas utdrag ur polisens belastningsregister? Hur gör man för att veta att det t.ex. inte är en IS-person som – utan att ens ha rätt att vistas i landet – får vistas bland gamla och sjuka?
- Vad kostar varje praktikplats oss skattebetalare?
Och en migga funderar så här: