Klicka på textrutan för att komma till artikeln.
Vi har ansvar för barn som kommer hit.
Den här texten är i märkligaste laget. Jag kommenterar den just för att den är bland det konstigaste jag läst på länge. Jag tror säkert att skribenten har goda intentioner men måste ändå starkt ifrågasätta dels hur han tänkte när han skrev detta och varför han inte kontrollerade med någon som är kunnig på området innan han skickade in sin text till Expressen; dels hur det kommer sig att Expressen publicerar en text som – ursäkta uttrycket – varken har huvud eller fötter.
Varför skulle ”vi” – och exakt vilka ”vi” är det som menas: Sverige som stat eller varje svensk eller vem/vilka? – ha ansvar för afghanska barn och ”barn”? Det är deras föräldrar och familj och släktingar och det land de är medborgare i som har ansvar för dem, precis som vi har ansvar för våra barn och inte anser att folk i andra länder ska ta ansvar för dem. Den här mannen har tänkt lite snurrigt, tycker jag. Minst sagt. Milt sagt.
Dessutom visar texten på okunskap och innehåller rena gissningar om vad som ”förmodligen” kommer att hända:
Skulle dessa barn tvångsutvisas till Afghanistan skulle de förmodligen torteras, fängslas och i många fall dödas.
Vad skulle vara anledningen att alla unga män som återvänder ”förmodligen” skulle torteras, fängslas och i många fall dödas? Var har skribenten fått det ifrån?
Vi har ärvt ansvaret för deras blod. För deras framtid och för deras säkerhet. Vår rätt är nu deras rätt.
Men snälla nån: ”för deras blod”? Lite sans och måtta får det väl ändå vara.
Någonstans i världen finns nu tusentals mammor och pappor som hoppas på att vi ska ta hand om deras barn.
Här förespråkas alltså en helt ny världsordning: att man i länder långt borta från människors hemländer ska ta hand om andra människors ungdomar. Skribenten har inte alls förstått – eller brytt sig om att försöka förstå – asyllagstiftningen. Att utlänningslagen inte uttrycker något om att ”vi” ska ”ta hand om tusentals mammors och pappors barn” utan stadgar att de som har asyl- eller skyddsskäl enligt lag ska beviljas uppehållstillstånd temporärt eller permanent just för att de har asyl- eller skyddsskäl. Oavsett ålder. Oavsett hur de kom hit. Oavsett mammor och pappor. Om skälen som anges i lagen uppfylls.
Tänk att behöva skicka i väg sina barn på en livsfarlig resa för att kunna ge dem en framtid.
Se ovan. Att ”ge dem en framtid” är inte ett skäl för att beviljas uppehållstillstånd, försörjning, bostad, utbildning, vård etc i Sverige. Hur humanitär den svenska stormakten än är. Vill man att det ska vara ett skäl för invandring så måste utlänningslagen ändras och Sverige överge den reglerade invandringen.
Vi måste våga belysa hur tveksamma metoder för åldersbestämmelser direkt motarbetar barnkonventionen.
För det första så är metoderna för åldersbedömning(inte ”åldersbestämmelse” eftersom åldern inte går att ”bestämma”, bara bedöma) knappast ”tveksamma”. De är däremot inte exakta, vilket också tas hänsyn till i alla andra EU-länder där de tillämpas. Att inte använda åldersbedömning är fel både mot dem som faktiskt är minderåriga som tvingas bo och gå i skola med betydligt äldre män som spelar ”barn”; dels lagstridigt eftersom olika lagar och regler gäller för personer som är omyndiga respektive myndiga. Och det har absolut ingenting med barnkonventionen att göra.
Den här pekorala texten slutar på följande sätt:
Jag har också fyllt 18 år en gång. Jag blev ingen man över en natt. Jag var fortfarande ett barn. Vilsen, osäker och helt beroende av de som höll min hand.
Jaha. Och vad har det med asylinvandring att göra? Dessutom: det är nu en gång för alla så att enligt svensk lag går den juridiska gränsen mellan vem som är minderårig och omyndig och vem som är vuxen och myndig vid 18 år. Att man känner sig vilsen och vill hålla någon i handen har ingenting med det att göra. Så kan man känna även om man är 100 år gammal.
Det är svårt att förstå varför en sådan här artikel skrivs men kanske ännu svårare att förstå varför den publiceras. Som sagt i början är det inte svårt att förstå att skribenten har goda intentioner, men han borde ha skaffat sig mycket mer kunskap innan han skrev. Och Expressen borde också ha krävt det, innan de publicerade texten.