Klicka på bild- och textrutan för att komma till artikeln.
Idag skriver jag på Svenska Dagbladets ledarsidas sajt under rubriken ”Låt tingsrätterna ta migrationsmål” om de kommande påfrestningarna på migrationsdomstolarna i Sverige. Här ett kort utdrag ur texten:
Lagman Lars-Gunnar Lundh vid Norrköpings tingsrätt, som för övrigt var överdirektör vid Migrationsverket under åren 2004 – 2007, presenterade en kreativt nytänkt lösning. Han menar att eftersom det skett en rejäl minskning av antalet mål i tingsrätterna på några år – cirka 13.000 färre 2015 jämfört med 2012 – finns det hos dessa kapacitet att ta sig an en stor del av de asylmål som nu kommer att tillkomma. Han föreslår att regering och riksdag beslutar att dessa mål under en begränsad period ska handläggas av landets tingsrätter vid sidan av migrationsdomstolarna. I remissvaret framhålls att kapacitet i form av lokaler, domare och handläggare redan finns vid de 48 tingsrätterna.
Kommentar: Här finns några av de övriga, remissvaren för den som är intresserad av att ta del av dem:
• Barnombudsmannen. Kort utdrag ur texten:
Barnombudsmannen har inget att erinra mot att mål där muntlig förhandling inte ingår i handläggningen lättare ska kunna flyttas mellan domstolar och är positiv till syftet att förbättra förutsättningarna att hålla handläggningstiderna. Kortare handläggningstid är särskilt viktigt för barn och unga, något som många av de barn och unga vi träffat vittnat om.
• Sveriges Advokatsamfund. Kort utdrag ur texten:
Om det är den enskildes vistelseort som motiverar en överflyttning av målet, innebär det att problem uppstår i de fall där det offentliga biträdet har sin verksamhet på en annan ort. Den fråga som uppstår är om det offentliga biträdet då ska ställa ett platsombud i sitt ställe, eller om biträdet ska anses ha rätt till full ersättning för resekostnader och tidsspillan.
• Justitieombudsmannen, JO. Kort utdrag ur texten:
Reglerna om fördelning av mål mellan förvaltningsdomstolar bygger i stor utsträckning på var i landet det överklagade beslutet har fattats. Det innebär att det sätt på vilket beslutsmyndigheterna väljer att organisera sig kan få stor betydelse för arbetsfördelningen i domstolarna. Särskilt påtagligt är detta inom migrationsområdet där det kan förutses att Migrationsverket under de närmaste åren kan ha ett påtagligt behov av att anpassa sin verksamhet till ett ökat tryck.
• Kammarrätten i Stockholm. Kort utdrag ur texten:
En fråga som kan belysas framöver är vidare om ett komplement till förslagen i promemorian kan vara att inrätta tillfälliga migrationsavdelningar på andra domstolar (det vill säga andra domstolar än migrationsdomstolar) där det finns arbetskraft som redan nu är tillgänglig att arbeta med migrationsmål eller där det är lätt att rekrytera sådana medarbetare. På dessa tillfälliga avdelningar skulle migrationsmål av enklare karaktär kunna avgöras.
Information: Övriga remissvar går tämligen lätt att söka för den som vill läsa fler.