Hur många nya människor utan någonstans att bo och utan jobb, kan tas emot i Sverige? Alltså människor som ska försörjas, ha skolgång, sjukvård och – inte minst viktigt – bostad här? Och helst också arbete, givetvis.
Under lång tid har kommunalråd – och andra – klart och tydligt fört fram att det helt enkelt inte finns bostäder åt alla som kommer till Sverige – det existerar rent fysiskt alltså inte hus och lägenheter som kan hysa dem. Vad är det regering och riksdag, som stiftar lagar och reglerar invandringen, inte förstår när det gäller detta? Förstår de inte irritationen och frustrationen hos såväl alla de svenskar som också behöver bostäder som inte finns, som hos de människor som beviljats uppehållstillstånd här utan att det finns vare sig bostäder eller jobb?
Situationen i Boden, som det berättas om i ett reportage i SR P4 Norrbotten under rubriken Svårt för Boden att erbjuda flyktingar bostäder, är svår; det finns helt enkelt inga bostäder att ge till asylsökande som beviljats permanent uppehållstillstånd, PUT. I reportaget berättas om en rapport som anger att sju av tio kommuner inte kan ordna permanent boende åt dessa asylinvandrare. Kommunalrådet Torbjörn Lidberg, S, säger:
Det råder en generell bostadsbrist där men kommunen planerar att bygga nya lägenheter i stan, för att mätta det behov som finns, med nybyggda lägenheter både till flyktingar och andra som är i behov av en bostad.
Det börjar vara trångt. Man måste börja bygga mer, men det är ju också förenat med höga kostnader.
Vidare sägs i reportaget att:
Boden är inte den enda kommun i landet som har det tufft – och det kommer att bli ännu svårare. Bostadsbristen beror på en kombination av en generell brist på hyresrätter och att det under en lång tid kommit många flyktingar till Sverige.
I enlighet med den strutsmentalitet som så ofta verkar råda på så kallat ansvarigt håll när det gäller asylområdet, så presenteras inga katastroflösningar, inga lösningar överhuvudtaget, utan det hela rullar på som en snöboll som till slut blir så stor att den exploderar på ett eller annat sätt. Medan strutsarna står kvar med huvudena i sanden.
Lyssna på miggorna! Läs vad de berättar om asylbedrägerier och om att det ska gå så fort, så fort att fatta de viktiga besluten, att de inte hinner utreda om personerna som söker asyl är ute efter livstidsförsörjning eller har andra, egna motiv eller om de faktiskt är asyl- eller skyddsbehövande!