OTROLIGT! Det är inget mindre än just otroligt, obegripligt och, faktiskt – åtminstone i mitt tycke – onormalt, rentav sjukt, det som den lilla notisen ur Dagens Nyheter den 28 juni beskriver.
Svenskarna är redan genomkontrollerade på alla sätt: via lagar, datasystem men också genom alla osynliga Jantelagar och oskrivna uppförandekoder. De är redan rejält kollektiviserade genom en alldeles för stor mängd grupparbeten i skolorna och den enormt höga graden av föreningsaktivitet som existerar i Sverige (som dock är frivillig). Den svenska inställningen är att alla invånare ständigt och jämt och i alla lägen ska skyddas från allt som är obehagligt, obehagligt, svårt, sorgligt, gör ont etc, och alla typer av konflikter.
Att nu staten, via JO, uppmanas bestämma att barn måste bjuda hem andra barn som de inte tycker om eller bara inte vill umgås med är absurt. Inte skulle väl vi vuxna bjuda hem personer som har mobbat oss och som vi tycker illa om? Varför ska våra barn från allra spädaste ålder tvingas att umgås med – t.o.m. bjuda hem! – personer de inte vill ha med att göra? Som förälder har man väl än så länge (jag påminner om europeiska konventionen om de mänskiga fri- och rättigheterna…) något att säga till om också, och inte fasen vill jag ha ungar som mobbat mitt barn hemma i mitt hem!? Överhuvudtaget vill jag att mina barn ska bjuda enbart dem som de själva vill bjuda på sina kalas.
”De som inte blir bjudna känner ju sig kränkta”, säger rektorn i den skola där en förälder alltså gått till JO för att hans mobbande son inte blev bjuden på kalas. Återigen detta så superpopulära ord och begrepp: ”kränkta”! Kränktsjukan, som jag skrivit om flera gånger tidigare, breder ut sig som ett obehaglig blöt filt över oss alla. Nu ska små barn också lära sig att de alltid och i alla lägen kan köra med att de”känner sig kränkta” och anmäla normalt mänskligt beteende till BO, DO, HomO, JO och en massa andra O:n som jag säkert glömt, när de inte får som de vill eller inte får vara med.
Rektorn i den här skolan borde i stället ha samtal med barnen om att ”sånt är livet”, och berätta att ”alla kan inte alltid få allt och alla kan inte alltid vara med överallt”. Det är inget kränkande i det alls, det är bara LIVET! Rusta barnen bättre för verkligheten så slipper vi sådana här idiotier!
Förresten: ska det vara olika regler för olika grupper, olika åldrar? Typ: ”Du måste umgås med – och bjuda hem – alla i din klass (din skola?) och ditt grannskap tills du är 18 år . Därefter får du bestämma själv vilka du vill träffa”. Är det så de som gått till JO med en sådan här icke-fråga har tänkt sig? Att inte förrän man fyller 18 år så är man fri att välja sitt umgänge? Och ”mitt barn ska med oavsett vad andra barn tycker och vill”? Men varför vill man som förälder pracka sitt barn, som inte är välkommet, på ett annat barn som inte vill bjuda det? Det är ganska konstigt.
Om sådant här tas upp på JO-nivå och uttalanden görs om att ”alla ska leka med alla”, då förändrar det hela umgängeskartan i Sverige. Och efter att barn och unga i enlighet med JO-direktiv (om JO skulle vara så korkad…) har tvångsumgåtts i 18 år, då tar med sig beteendet när de går ut i arbetslivet och inför samma tvångsumgängesregler också där! Ett fasansfullt framtidsperspektiv!
Jag hade hoppats att JO (alltså justitieombudsmannen) inte skulle ta upp ett sådant här galet klagomål. De har ju viktiga frågor att arbeta med, jag trodde faktiskt att det här skulle avvisas direkt. Men då läser jag i Norra Skåne att:
”JO ska ta upp fallet, men först ska skolan lämna sin syn på saken. Senast den 12 augusti ska skolan lämna sin version till JO.”
Jag säger bara: snälla svenskar, sluta med sådant här trams! Get a grip and get a life!