Nu avgår han!
”Äntligen”, tror jag att vi är ganska många som utbrister. Som den ”flyktingaktivist” Anders Danielsson, tidigare chef för Säpo, har framstått som, har han inte varit rätt man på rätt plats på Migrationsverket. Migrationsverket är ingen propagandacentral för ”Refugees welcome”, det är en statlig myndighet med synnerligen viktiga uppgifter att hantera – viktiga för Sverige, dess framtid och säkerhet och för de människor som faktiskt har skyddsskäl och har rätt att få en korrekt, lagenligt prövning av sina asylskäl. Förutom asylfrågor hanterar jättemyndigheten även både arbetskraftsinvandring och medborgarskapsärenden – också synnerligen viktiga för såväl individer som för landet Sverige. Migrationsverket är med sina ca 8000 anställda en av de största och definitivt en av de viktigaste myndigheterna av alla.
I Svenska Dagbladet påminner Tove Lifvendahl, politisk chefredaktör för ledarsidan, i sitt nyhetsbrev Han borde ha sagt som det är, bland annat om att:
Men det är trots allt bara åtta dagar sedan en rapport som Brå och Migrationsverket tagit fram tillsammans visade att nästan hälften av de anställda har blivit utsatta för trakasserier, hot och skadegörelse (SVT 8/9). Försöken att påverka personalen har enligt rapporten oftast sin grund i desperation och psykisk ohälsa bland de sökande, vilket är föga förvånande.
Detta som en reaktion på Anders Danielssons märkliga uttalande i det pressmeddelande han skickat ut:
Ivar Arpi, också på Svenska Dagbladets ledarsida, skrev den 11 februari i år under rubriken Sluta med värdelösa migrationsprognoser:
Om de ansvariga alltså själva tror att deras siffror är värdelösa, varför fortsätter de då? Om man inte tror att man kan ge prognoser, så borde man sluta göra dem. Om Migrationsverket vill prata om de variabler de tror att de har koll på, så borde man göra det i stället. När både ansvariga ministrar, generaldirektör och tjänstemän anser att resultatet blir ”rätt värdelösa” bör man dra en slutsats av det. Att ange siffror ger en illusion om en matematisk precision i prognoserna. Risken är att man inte bara förleder allmänheten, utan även sig själva.
Per Gudmundson, på samma ledarsida, skrev den 18 juli i år under rubriken Migrationsverket har gått på grund om upphandlingshaverierna, som Migrationsverket också fick kritik för av lagrådet.
Det finns i sanning mycket att vara kritisk mot, när det gäller Migrationsverket under Anders Danielssons ledning.
Och i en av mina texter på Svenska Dagbladets ledarsida – Migrationsverket bör följa lagen – den 26 maj i år, tog jag upp ett av de mest illa skötta områden inom asylverksamheten, underlåtenheten att göra åldersbedömningar på minderåriga asylsökande som kan misstänkas vara äldre och som varken styrker sin identitet eller sin ålder:
I mer än åtta år har anställda vid Migrationsverket och andra berörda slagit larm om åldersbedrägerier av asylsökande som säger sig vara under 18 år. Ändå har ett antal högljudda svenska barnläkare i åratal tillåtits stoppa detta från att ske i Sverige. Priset för denna rättsliga vanskötsel får man säga är rätt högt. Andra har också larmat genom åren. Och nu säger förbundschefen Ann-Sofie Ström på Cura Individ, som driver HVB för kommunernas räkning, att de anställda tror att vuxna män i åldern 25–30 år bor på deras hem i Blekinge. Också i Sollefteå kommun har vuxna män påträffats på boenden för minderåriga. De har då återsänts till Migrationsverket för omplacering. (SR 19/5).
Här ska också nämnas att från riksdagshåll har centerpartisten, riksdagsledamoten Staffan Danielsson varit en ropande röst i öknen. Han har fått utstå spott och spe och nästintill mobbning av och i sitt eget parti för att han stått rak och sagt som det är.
Staffan Danielssons sansade och ansvarstagande uttalanden och skriverier om just det som också miggor och jag själv och – på senare tid – en del andra aktörer tagit upp: åldersbedömning av påstått minderåriga ensamkommande asylsökande, har inte mötts med den respekt de förtjänat. Bland annat har hans egna, betydligt mindre kunniga men mer känslosamma partikamrater, låsta i felaktiga föreställningar, har gett sig på honom i stället för att ta reda på hur det förhåller sig. Han har – ensam – krävt att Migrationsverkets generaldirektör avgår, nu avgår Migrationsverkets generaldirektör.
Hur som helst: Nu avgår alltså Migrationsverkets generaldirektör Anders Danielsson och blir generalsekreterare för Röda Korset.
Han lämnar ett sjunkande skepp med falska ord om ”positiv utveckling” och ”Migrationsverket står väl rustat att möta de utmaningar som väntar”.
Jag kan inte påstå att jag gratulerar Röda korset till dess val av ny generalsekreterare och ledare av dess svenska verksamhet. Jag vet inte heller varför man har anställt honom där. Men Migrationsverket är att gratulera för att en alltför svag och flummig generaldirektör äntligen lämnar det.
Hur det blir nu med Migrationsverket vet ingen. Men låt oss för Sveriges skull, för dess skattebetalares skull och för de faktiskt minderåriga asylsökandes skull hoppas att det blir någon som – det första han/hon gör – ser till att åldersbedömningar av just den kategorin asylsökande kommer i gång omgående.