Notera 1) att ”statsrådet” på finlandssvenska är detsamma som ”regeringen” på rikssvenska och 2) att det i Finland råder läroplikt, inte skolplikt.

Ett centralt mål i statsminister Antti Rinnes regeringsprogram är att utbildnings- och kompetensnivån stiger på alla utbildningsnivåer, att skillnaderna i inlärning minskar och att jämlikheten i utbildningen ökar. Enligt regeringsprogrammet ska alla som går ut grundskolan avlägga en utbildning på andra stadiet. Läropliktsåldern höjs till 18 år. Därtill stärks handledningen och tjänsterna inom elevvården samt grundskolans möjligheter att säkerställa att var och en har tillräckliga färdigheter för att klara av en utbildning på andra stadiet. Undervisnings- och kulturministeriet samlar som bäst in respons till stöd för beredningen genom en webbenkät.

I den demokrati som Finland är, ges folket – till skillnad från i Sverige – en röst i viktiga frågor också mellan valen; regeringen meddelar att den…

…välkomnar olika aktörer att påverka genomförandet av utvidgningen av läroplikten och därigenom stärka samarbetet i detta avseende. Webbenkäten är öppen för alla intresserade.

Respons och synpunkter samlas också in under work shops (eller ”workshoppar”) i fyra städer under december 2019. Regeringen igen:

Avsikten är att den nya, mer utvidgade läroplikten, ska träda i kraft 2021. Avsikten är att den ska tillämpas för första gången på de läropliktiga för vilka läroplikten enligt gällande lagstiftning upphör 2021.

I samband med utvidgningen av läroplikten stärks handledningen och tjänsterna inom elevvården samt grundskolans möjligheter att säkerställa att alla studerande har tillräckliga färdigheter för att klara av en utbildning på andra stadiet.

Kommentar: Inga långbänkar här, precis!

Utvidgning av läroplikten ansluter sig till regeringsprogrammets mål att höja utbildnings- och kunskapsnivån höjs på alla utbildningsstadier, minska skillnaderna i lärande och förbättra den utbildningsmässiga jämlikheten.

Kommentar: Finland är en av världens främsta kunskapsnationer och det är uppenbart att landet ämnar så förbli.

Här kan man ta del av utkastet till riktlinjerna för utvidgningen av läroplikten. 

Och här kan finländarna delta i webbenkäten efter att ha angett i vilken egenskap de deltar i enkäten:

Några korta utdrag ur utkastet till Riktlinjer för utvidgning av läroplikten:

När läroplikten utvidgas, innebär detta enligt grundlagen också att skyldigheten att ge avgiftsfri undervisning utvidgas.

I regeringsprogrammet finns också ekonomisk beredskap att höja läropliktsåldern och införa avgiftsfrihet på andra stadiet genom en permanent utgiftsökning på sammanlagt 107 miljoner euro på 2023 års nivå.

Principen är den att när samhället inför en skyldighet, ska det också stå för de kostnader som uppfyllandet av denna skyldighet föranleder. Avgiftsfri undervisning innebär att den studerande ska kunna få undervisning utan att själv behöva stå för kostnaderna som detta föranleder. Utöver undervisningen ska således också nödvändiga undervisningsredskap vara avgiftsfria för den studerande. Enligt förslaget ska avgiftsfri undervisning också innebära nödvändiga skoltransporter och tillräcklig kost.

Avsikten är att läroplikten precis som i nuläget inleds det år barnet fyller sju år. Förskoleundervisningen ska fortfarande inte ingå i läroplikten.

Enligt förslaget ska läroplikten inte heller framöver innebära skoltvång, utan en skyldighet att utveckla sitt kunnande där målet i sista hand är en examen på andra stadiet.

Vårdnadshavaren eller någon annan laglig företrädare för en minderårig läropliktig ska se till att läroplikten fullgörs.

Kommentar: Utkastet till Riktlinjer för utvidgning av läroplikten är daterat den 28 november. Webbenkäten kan besvaras 2-15 december 2019. 2021 ska den utvidgade läroplikten och den nya, höjda läropliktsåldern 18 år, vara genomförda.

© denna sajt. Vid citat eller användning av uppgifter i texten, vänligen länka till detta inlägg.