Våldet ökar, det blir ökade spänningar mellan invandrare och majoritetsbefolkningen och lärarna går över till andra skolor när andelen invandrarelever i en skola ökar. Nästan varannan lärare vill ha en invandrarkvot som begränsar andelen invandrarelever i en skola till högst 20-30 procent. Det framgår av en enkät gjord av tidningen Opettaja* (Läraren).
Om andelen invandrarelever är stor uppstår motsättningar mellan finska och utländska elever och finska föräldrar flyttar sina barn till andra skolor. Om antalet utländska elever är stort får det också återverkningar på undervisningens kvalitet och uppfostran. Det blir för stökigt och oroligt och våldet ökar.
En del av lärarna är oroliga för att det i Finland ska uppstå samma typ av invandrargetton med våld och kriminalitet som i Sverige. Var femte lärare är beredd att flytta till en annan skola och nära 16 procent befarar att motsättningarna mellan majoritetsbefolkningen och invandrarna kommer att öka.
Även om en del av lärarna tror att invandrarna kan berika skolkulturen, upplever ändå de flesta att arbetsbördan ökar – ofta orimligt mycket. Samtidigt blir också kvaliteten på undervisningen lidande och man tvingas sänka nivån. Lärarna anser att det är en extra belastning och ett merarbete att undervisa invandrarelever, vilket inte märks på lönen och vilket de inte är utbildade för. En lärare:
Lärarens arbetsbörda ökar, när klassläraren måste hålla kontakt med föräldrarna via tolk. Man får inte alltid tag i tolkar och det kan vara viktigt att snabbt få kontakt med hemmen. Föräldrarna förstår inte heller alltid den finländska skolkulturen.
Enligt lärarna är det tydligt att skolorna i städerna håller på att, på grund av invandrarna, delas upp i dåliga och bra. Mer än varannan lärare anser att det är så. Dock anser nio av tio lärare att man inte ska inrätta speciella förskolor och skolor för invandrare utan att de ska ges undervisning tillsammans med finska elever. Lärarröster:
Invandrare borde placeras runtom i Finland så att de kunde gå i flera olika skolor.
———-
Alltför många invandrarelever har ibland placerats i samma klass (t.ex. med 12 olika språk i samma klass).
60% av lärarna anser också att det är ett problem att invandrarföräldrar inte har tillräckliga kunskaper om Finlands skolsystem. Den största svårigheten enligt lärarna att föräldrarna inte förstår vilka möjligheter till stöd och hjälp som finns. Invandrarna är rädda för att specialundervisning och stöd ska stämpla deras barn för resten av livet.
Vidare tycker många lärare att invandrareleverna ofta har svårigheter med skolans normer och system: hur man beter sig i en skola, vad skolan kräver samt att man ska hålla tider och följa gemensamma regler och överenskommelser. Vad gäller invandrarpappors och manliga invandrarelevers attityder gentemot kvinnliga lärare så måste det ske stora förbättringar.
Av den enkät lärarna besvarat framgår också att invandrarna inte förstår vikten av läxor och av lektioner i gymnastik och idrott. Föräldrarna förstår inte heller att man inte kan ta långa ledigheter mitt i terminen, att man inte kan förfalska betyg, att man inte kan köpa högre vitsord och att gymnasiet inte är ett himmelrike. Flera lärarröster:
Många familjer med invandrarbakgrund har problem med att förstå den finländska exaktheten och noggrannheten, som att man ska vara i skolan ett visst klocklag, i enlighet med vad schemat anger. Det är också problematiskt att hålla kontakt med föräldrarna när dessa inte svarar i telefon eller byter kontaktuppgifter utan att meddela skolan. De flesta är fördomsfulla mot barnkultur och annat som sker utanför skolan, såsom klassutflykter. De håller sina barn hemma sådana dagar och frågar inte ens i förväg vad utflykten eller aktiviteten innehåller och går ut på.
———-
Man måste tala om för invandrarföräldrar att barnen ska vara i skolan varenda dag och att man inte kan bestraffa barn genom att hålla dem hemma. De behöver också information om hur flickorna ska klä sig på gymnastiklektionerna och när man simmar.
Lärarna betonar också att man behöver utreda invandrarnas utbildningsbakgrund bättre och att det behövs mer tid till förberedande undervisning och uppfostran när det gäller attityder och uppförande.
Trots att en del av lärarna inte tycker att finska elever har någon nytta av att det finns invandrare i förskolor och skolor, säger en majoritet att det berikar och att det hjälper eleverna att acceptera olikheter, minskar fördomar, ökar acceptans samt minskar rasism. En del lärare påpekar också, att det hjälper de finska eleverna att förstå språkkunskapers betydelse.
© Översättning från finska: Merit Wager.
* Vid genomläsning den 7 februari 2019 av ovanstående inlägg i samband med publiceringen av texten Finland. Maximimängd elever med främmande modersmål i skolorna föreslås, kan jag konstatera att länken https://www.opettaja.fi/pls/portal/docs/PAGE/OPETTAJALEHTI_EPAPER_PG/2011_08/156481.htm till artikeln i tidningen Opettaja inte längre fungerar.